Definierar kollektiv identitet som en social kategori som varierar på två dimensioner, innehåll (content) och bestridande (contestation). Innehållet av sociala identiteter tar form som fyra olika typer: konstitutiva normer, sociala syften, relationella jämförelser och kognitiva modeller. Bestridande är den grad av överenskommelse som finns inom gruppen gällande innehållet.

Identifierar problem:
1. Hur kan vi jämföra olika typer av identitet?
2. Avsaknaden av konsekvent och klar definition och mätning av identitet.
3. Frånvaron av ett analytiskt ramverk brett nog för att fungera för majoriteten av forskare som jobbar med identitet men smalt nog för att inte inkludera sociala fenomen som skiljer sig från, men relaterar till, identitet.

Finns 6 metoder som passar för denna forskning:
- Diskursanalyser
- Undersökningar
- Kontentanalyser
- Experiment
- Agentbaserad modellering
- Kognitiv kartläggning

Konstitutiva normer
Det normativa innehållet av en kollektiv identitet specificerar de konstitutiva reglerna - de metoder som definierar denna identitet och leder andra aktörer att erkänna det. Kan klumpas ihop till en eller flera rollidentiteter. Det normativa innehållet av en identitet kommer från bredare sociala normer från flera auktoritetscentrum. Normer fixerar meningen och sätter kollektiva förväntningar på medlemmar av gruppen. Dessa skapar gruppigenkännande blir nödvändiga och obligatoriska för gruppmedlemmarna. När normerna ses som obligatoriska kan gruppen se dem som etiska.
Konstitutiva normer identifierar det ordentliga eller passande beteendet för en speciell identitet och leder också till gruppens igenkännande för andra och vad deras sociala syfte är (delade intressen och preferenser).
Exempel är Europeiska Unionens normer för att bestämma om potentiella medlemmar, marknadsekonomi, demokratisk politik och respekt för de mänskliga rättigheterna. Definierar "euorpeiskheten" för andra stater.
Hur de konstitutiva metoderna blir internaliserade och vanor
1. Normer kan påverka val, vissa beteenden blir medvetet uteslutna eller ses som opassande för ens identitet.
2. Normer kan reducera nivån av medvetenhet i våra val.Vissa val blir knappt övervägda och avfärdas bara sådär.
3. Normer kan leda till handlingar som utförs omedvetet, rent vanemässigt.

Sociala syften
Specifika mål kopplas till gruppens identitet. Hjälper att definiera gruppintressen, mål och preferenser.
Kan också skapa skyldigheter för medlemmarna, för att uppnå målet.
Beroende på vilken identitet vi har vill vi uppnå olika sociala syften.

Relationella jämförelser
Skapandet av "in-group" identitet producerar ett tävlingsbeteende mot "out-groups" eftersom identitetsprocessen för "the in-group" skapar med nödvändighet en nedvärderande syn på "out-groups". De grupper som liknar varandra socialt kommer att samarbeta bättre än grupper som ses som socialt olika även om det handlar om samma problem. Exempel: we are peace-loving, but you are not, and because of this difference you threaten our peace-lovingness; therefore anything goes in dealing with your disposition to threaten us.

Kognitiva modeller
Världsbild eller ramverk som tillåter medlemmar ur gruppen att förstå sociala, politiska och ekonomiska förhållanden. Olika kulturer olika förståelser om vad som utgör kunskap. Även förståelsen om jaget, gruppen och andra - främst genom språk.

Bestridande (contestation)
Innehållet i en grupps identitet är inte fixerat eller förutbestämt utan kommer från en process av socialt bestridande inom gruppen. Can be viewed as a matter of degree. Ju mer omstritt tolkningen av den kollektiva identiteten är desto mer kommer denna identitet fragmenteras i konflikterande och potentiellt inkonsistenta förståelser av vad gruppens syften och relationer bör vara. Författarna menar att graden av stabilitet är en empirisk fråga. Graden och karaktären av bestridandet av en kollektiv identitet är inte fast och fixerat men nödvändigt att kunna ta snabba och lättframkallade bilder av identiteter när de utvecklas, utmanas, konstrueras och omkonstrueras. En process som tar plats i grupper. Men kan påverkas av faktorer utanför, främst andra grupper.
Processen av bestridande kan antingen vara explicit (medveten) eller implicit (oplanerad).

Fokuserar endast på gruppers identitet, ej individers.

Metoder för att mäta innehåll och bestridande av idetnitet

Diskursanalys
kvalitativ och tolkande återhämtning av mening från språket som aktörer använder för att beskriva och förstå sociala fenomen. En samling av relaterande texter, konstituerade som tal, skrivna dokument och sociala praktiker som producerar mening och organiserar social kunskap.

Slutsatser
Kollektiv identitet som social kategori varierar längsmed två dimensioner - content and contestation. Det finns alltid någon nivå av "in-group" contestation över gruppens content.

Från föreläsningen:
Konstitutiva normer: ses som formella eller informella regler som definierar gruppmedlemsskap. Exempel är att köa till bussen eller att vi har ett visst antal pappamånader.
Sociala syften: målsättningar som gruppmedlemmar delar. Exempel fredlig konfliktlösning, demokrati, generös flyktingpolitik, ekonomisk tillväxt.
Relationella jämförelser: att jämföra sin identitet med vad den inte är. Utesluter motparten med mer eller mindre värderingar. Exempel i Sverige gör vi såhär men där borta i Japan gör det sådär.
Kognitiva modeller: hänvisa till de världsbilder eller förståelser av politiska och materiella villkor och intressen som är formade av en viss identitet.

De ser på identitet som variabel men vad är identitet i sig? Och vad ses mer som byggstenar i en identitet eller effekter av identitet? Linus Hagström menar att sociala syften och kognitiva modeller är mer en konsekvens av identiteten än själva identiteten. Han menar även att de misslyckas med vad identitet är.

	Erstellt von Louise Prytz vor mehr als 11 Jahre

Identity

Identity as a Variable