1527375
| Pregunta | Respuesta |
| Beskriv kortfattat: a) Vilka 3 faktorer som är viktiga under arbete med radioaktivitet för att minimera stråldosen. Ge exempel på hur de kan användas praktiskt. b) Vilken myndighet som ansvarar för strålskydd i Sverige | a) ALARA ( As Low As Reasonable Achievable) 1. Tid - stråldosen står direkt proportion till exponeringstiden. Ju högre dos desto längre exponeringstid. 2. Avstånd - stråldosen avtar med 1/r^2. Ju längre avstånd desto bättre. 3. Avskärmning - stråldosen beror på typ av strålning och skyddets densitet och tjocklek. alfa-strålning stoppas av papper beta-strålning stoppas av glas gamma-strålning stoppas av bly b) Strålsäkerhetsmyndigheten SSM |
| Den mest använda spårmolekylen inom PET är 18F-fluorodeoxyglukos (FDG). Förklara dess biologiska mekanism och på vilket sätt detta kan användas i diagnos av cancer och demens sjukdomar | FDG är spårmolekylen för glukos och används för att undersöka och hitta tumörceller i kroppen då tumörcellerna använder mer glukos för sin metabolism (de behöver snabbt energi) än vad andra friska celler gör. Man färgar FDG med radioaktiv prob, sedan kan man se i kroppen var FDG6P molekylerna ansamlas. När FDG fosforyleras (hexokinas) till FDG6P kommer metabolismen att stoppas (metabolic trapping) och ansamlas i cellmembranet Hos AD: låg metabolisk aktivitet i t.ex. hippocampus och temporalcortex |
| Man brukar definera en radionuklid med tre nyckelbegrepp. Vilka av följande alternativ stämmer bäst in (3 st). Halveringstid Mängden radioligand Typ av strålning Hur man framställer radionukliden Hur farlig strålningen är strålningens räckvidd strålningens energi Användningsområde | Halveringstid, strålningens energi, användningsområde (osäker på svaret, tog svaret från sida 4 slide 3 i radiofarmaci kompendiet) |
| Nämn två st radioaktiva nuklider som används för radioterapi | 14C, 18F |
| Man brukar prata om alfa-, beta-, och gammastrålande radionuklider. Beskriv skillnaderna och ge exempel på vad de används till inom radiofarmakologin | Alfa-strålning: avger en heliumkärna (4H, 2 protoner och 2 neutroner) (stor massa). Låg hastighet. Hög kinetisk energi. Kort räckvidd, 50-80 µm. Går ej genom paper. Används mot mikrotumörer. Beta-strålning: avger en positron (B+) eller en elektron (B-, e-) (mindre massa). Hög hastighet. Har större räckvidd, 1-10 mm. Går genom paper men ej genom glas. Kan användas mot större tumörer. Gamma-strålning: avger en elektromagnetisk strålning (gamma), en foton (minst massa). Hög energi. Har en mycket lång räckvidd och en större genomträngningsförmåga än alfa och beta. Det krävs ett blyskikt eller tjock betong för att stoppa strålningen. Kan användas mot tumörer och dödar cancerceller (gammaknivskirurgi) |
| Beskriv kortfattat principen ALARA och vad akronymen står för. | As Low As Reasonable Achievable Strålskyddsarbete där 3 faktorer är viktiga att följa vid arbete med radioaktivitet för att minimera stråldosen. 1. Tid - stråldosen står direkt proportion till exponeringstiden. Ju högre dos desto längre exponeringstid. 2. Avstånd - stråldosen avtar med 1/r^2. Ju längre avstånd desto bättre. 3. Avskärmning - stråldosen beror på typ av strålning och skyddets densitet och tjocklek. alfa-strålning stoppas av papper beta-strålning stoppas av glas gamma-strålning stoppas av bly |
| Vad menas med "Risk & Benefit" inom radiofarmakologi? | Trots att man med radioaktivitetsbehandling kan t.ex. behandla cancer måste man se efter att själva behandlingen kan ge en ökad risk till att ge en annan form utav cancer. Risken att få cancer eller ärftlig skada är ca 7% per Sievert. En PET/CT-undersökning ger 15 mSv och medför en 0,1% ökad risk. |
| Nämn några skillnader mellan PET och SPECT. Vilken är bäst och vilken används mest. | PET: Positronemitterande isotoper som ger två fotoner. Hög upplösning. Dyr utrustning. Isotopisk märkning är möjlig. Många fasta detektorer i ringar. SPECT: Singel fotoner. Lägre upplösning. Billigare utrustning. Isotopisk märkning är vanligtvis ej vanligt. En till fyra roterande detektorer. PET är bättre men SPECT används mest (90%) då den är billigare |
| Varför är joniserande strålning farligt? Vad blir resultatet av joniserande strålning? | Joniserande strålning är farligt eftersom att den går in i vårt DNA. Via kroppsvatten bildas fria radikaler (oparade elektron) som leder till skada på vårt DNA. Resultatet blir att man kan få en single break på DNA:t. DNA-reparationsmekanismer kan dock laga detta och cellen överlever. Man kan också få double break vilket ger en för stor skada och cellen dör. Resultatet kan dessutom bli att det sker kemisk förändring i DNA:t --> mutation som kan leda till cancer. |
¿Quieres crear tus propias Fichas gratiscon GoConqr? Más información.