Karteikarten
Biologi 1 Flöden och kretslopp
Karten in diesem Stapel (14)
- 1Ge exempel på en näringskedja och namnge de olika trofinivåerna.Musen äter bär, ormen äter musen, igelkotten äter ormen. Sol - bruttoprimärproducent Bär - primärproducent mus-primärkonsument orm-sekundär igelkott - tertiär
- 2Förklara varför cirka 90% av energin går förlorad mellan varje trofinivå1. Organismer dör innan de blir uppätna
2. Det finns ämnen som djuren inte kan spjälka i sina tarmar, såna ämnen blir avföring
3. Organismer förbränner en del av de ämnen de äter i cellandningen - 3Vilka följder får förlusten av energi mellan trofinivåerna?1. Produktionen blir lägre för varje nivå
2. Finns sällan mer än 5 trofinivåer - 4Hur påverkar nedbrytningen primärproduktionen?Snabb nedbrytning gör att växterna får god tillgång på närsalter. Det gynnar primärproduktionen.
- 5Hur påverkas nedbrytningen av temperatur, vatten, och tillgång på syre?Den stimuleras av mycket syre och värme, samt lagom med vatten. Det går långsamt i vattendränkta miljöer.
- 6I vilka former finns kol i naturen?Koldioxid (CO2)
Vätekarbonat (HCO3)
Kalk (CaCO3)
I organiska föreningar av levande organismer.
Och som rent kol i berg. - 7Hur sker utbytet mellan de olika formerna av kol?
- 8Hur påverkar människan kolets kretslopp?När kolcykeln lämnas ostörd, finns balans mellan hav, mark, växter å luft. Havet å marken tar upp kol som lagras nere i berggrunden å som bara släpps ut i luften vid t.ex. vulkanutbrott.
När skogar huggs ned tar vi bort växter som ska ta upp kol från atmosfären. fossila bränslen tar upp kol som annars skulle legat orörd i miljontals år - 9I vilka olika former finns kväve i naturen?Kvävgas, gasformiga kväveoxider, nitratjoner, ammoniumjoner, och organiska föreningar.
- 10Hur sker utbytet mellan de olika formerna av kväve?De mesta av kvävet cirkulerar på en plats. Det växlar mellan att vara bundet i organiska ämnen och att finnas i form av nitratjoner och ammoniumjoner.
- 11Hur påverkar människan kvävets kretslopp?Skörd av grödor, avverkning av skog, övergödning och förbränningsmotorer.
- 12Hur påverkas mängden kväve på en viss plats?Organismer kan bygga upp mängden kväve i marken (Kvävefixering), regn kan spola med sig närsalterna till grundvattnet (urlakning) och i sumpmarker med dålig syrehalt omvandlas kvävesalterna till kvävgas eller kväveoxider (Denitrifikation)
- 13Hur kommer sulfater och fosfater ut i marker och vatten?Urlakning vid regn, kvävefixerande bakterier, gödsel och denitrifikation.
- 14Vad är en hypotes?En hypotes är ett antagande om verkligheten som man sedan kan testa ifall det stämmer eller inte.
Informationen
- Beschreibung
- Karteikarten am Biologi 1 Flöden och kretslopp , erstellt von Luna Ljungblom am 12/02/2020.
- Erstellt von
- Luna Ljungblom
- Aufrufe
- 626
- Bewertung