Karteikarten
7.2 Translation
Karten in diesem Stapel (22)
- 1Vilka tre huvudtyper av RNA finns? Funktionen i korta drag?rRNA - del av ribosomen
tRNA - Bär aminosyror till ribosomen
mRNA - Avkodas till protein (störst andel) - 2Vad är den genetiska koden?Den genetiska koden beskriver hur en sekvens av nukleotid-baser i en DNA-molekyl eller RNA-molekyl skall översättas till en sekvens av aminosyror i ett protein.
- 3Hur många olika kodoner finns det? Vilka används som stopkodon och vilken används som startkodon?64 st. UAA, UAG UGA används som stopkodon och AUG (metionin) används som startkodon.
- 4Det är kodonets läsram som bestämmer vilken aminosyra som kodas. Men hur bestäms läsramen?Läsramen bestäms utifrån var man startar translationen av mRNA - vid det första AUG startar translationen och vid det första stoppkodonet slutar translationen.
- 5Beskriv tRNA (struktur) och deras funktion.Har en treklöver-struktur innehållande flera modifierade nukleotider och regioner med dubbeltrådiga sekvenser. Har ett antikodon som ska vara komplementär till kodonet. Aminosyra-bindning till -OH är i 3' änden av tRNA:t.
- 6Vad är aminoacyl-tRNA-syntetaser? Vad kräver reaktionen med syntaserna?Kopplingen tRNA med en aminosyra katalyseras av aminoacyl-tRNA-sytetaser. Vid varje syntes åtgår en ATP (2 fosfat hydrolyseras)
- 7Beskriv "Proofreading mekanismen" för aminoacylering.Det är viktigt att tRNA har rätt aminosyra till de antikodon som finns på tRNA:t för att translationen ska bli rätt. aminoacyl-tRNA-sytaserna (de som katalyserar kopplingen mellan aminosyran och tRNA) har två active site, syntes-site och editerings-site. Den rätta aminosyran har bra passform i syntes-siten men dålig i editing-siten. Alla aminosyror förutom den rätta kommer att kunna pressas in i editing-siten - den som inte passar får "åka vidare" till syntes-siten.
- 8Hur känner aminoacyl-tRNA-syntetaset igen rätt tRNA?Väldigt olika beroende på aminosyran i antikodonet men generellt sätt kan man säga att den detekterar unika nukleotider. Dessa unika nukleotider kan ibland vara själva antikodonet, ibland antikodonet + en till nukleotid eller ibland har antikodonet ingen påverkan alls.
- 9Det finns 61 st kodoner för 20 aminosyror men bara upp till ca 50 olika antikodoner - Hur är det möjligt att få ett antikodon till varje kodon?Genom wobbling - De två första nukleotiderna i tRNA är har stark basparning men den sista kan vara lite mer flexibel och har ofta en svag basparning - Detta gör det möjligt att läsa fler kodoner för samma aminosyra.
- 10Hur och var bildas rRNA till ribosomens lilla och stora subenhet?I nukleolen transkriberar RNA-polymeras i rDNA-repetitioner (icke protein kodande DNA) och en RNA-precursor bildas. RNA-precursorn klyvs till mogna rRNA i olika storlekar som sedan kan binda till ribosomproteiner och lilla och stora ribosom subenheten skapas.
- 11Var i ribosomen finns bindningsstället för mRNA och tRNA? Vad kallas bindningsställena för tRNA?Den bindande siten för mRNA finns i den lilla subenheten. "På" denna site finns tre bindningsställen för tRNA - A-site, P-site och E-site.
- 12Vilken funktion har RNA:t respektive proteinerna i ribosomerna?RNA:t fungerar som ett riboenzym - katalyserar RNA:t i ribosomen. Proteinerna i ribosomerna skyddar och stabiliserar RNA:t.
- 13Förklara elongeringen i 3 steg.1. Aminoacyl-tRNA binder m.h.a. EF-TU+GTP till en exponerad kodontriplett i A-site via basparning. Använd tRNA lämnar E-site.
2. Katalys av peptidyl-överföring mellan peptid-tRNA i P-site och aminoacyl-tRNA i A-site. Spjälkning av peptid-tRNA-bindning i P-site. Katalysen medieras av rRNA i ribosomen
3. Translokeringar - Först storasubenheten och därefter lilla subenheten av ribosomen. Peptid-tRNA i A-site hamnar i P-site. Detta kräver eEF2/GTP.
Sedan återupprepas elongeringscykeln - 14Vilka två sätt för att initiera translationen?Hur stor är andelen av varje sätt?- CAP-beroende - 9 av 10
-CAP-oberoende - 1 av 10 - 15Hur fungerar den CAP-beroende initieringen av translation? Hur regleras initieringsfaktorerna?Initieringsfaktorerna + initiator-tRNA (metionin) och den lilla ribosomsubenheten binder till CAP-strukturen på mRNA. mRNA skannas till första AUG och när den hittas dissocierar initieringsfaktorerna som sitter fast i den lilla subenheten. Den stora ribosomsubenheten binder och elongeringen kan starta. Initieringsfaktorerna regleras genom fosforylering.
- 16Hur fungerar CAP-oberoende translation?En CAP-struktur behövs ej men finns ofta ändå. En CAP-oberoende initiering behöver inte starta translationen på första AUG utan preinitieringskomplexet känner igen en sekundärstruktur på mRNA, IRES. Initieringen startar på det första AUG som kommer efter IRES.
- 17Hur fungerar termineringen? När avslutas translationen?Translationen avslutas av ett stopkodon (UAA, UAG, UGA) som binder release-faktorer. Bindningen av release-faktorer ger en konformationsförändring i peptidyltransferaset och vatten adderas till COO- i P-sitet. Peptid, ribosomsubenheter, tRNA och mRNA dissocierar
- 18Var sker proteinsyntesen? Vad är en polysom?Proteinsyntesen sker på ER-bunda och fria ribosomer. Polysomer = många ribosomer på en mRNA
- 19Vad är Pol-A-förkortning? När används det?Poly-A-förkortning är en timer som räknar ner livstiden hos mRNA. Under translationen så binder initieringsfaktorerna till både cappen och polyadenyleringen (AAAA). När translationen är klar/när ett mRNA inte behövs längre så släpper initieringsfaktorerna och ett deadenylas bryter ner mRNA.
- 20Nämn några skillnader mellan eukaryot och prokaryot translation.Prokaryoter - Består av färre ribosomer (70s) och kräver färre translationsfaktorer. Dessutom har det ett poly-cistroniskt mRNA - där fler gener kan finns på samma mRNA. Translationsinitieringen är också annorlunda, prokaryoter känner igen en SD-sekvens i mRNA.
- 21Ge några exempel på mRNA-specifik translationsreglering (exempel förekommer i bakterier men med stor sannolikhet finns de också i eukaryoter.)- Ett translations repressor protein kan vara i vägen och blockera för basparning
- Startkodonet kan vara mer eller mindre tillgängligt för start, bindningen kan t.ex. variera vid olika temperaturer
- En liten molekyl förskjuter jämvikten - ex. genom att förskjuta en avstängning
- Ett annat RNA kommer och basparar och blockerar på så sätt för ribosomen - 22Ge exempel på var och hur effektiviteten i proteinsyntesen kan regleras.- Initieringen - Kan regleras ex. genom att en inhibitor på 5'ändan eller genom att störa kommunikationen mellan 5' cappen och 3' poly-A svansen
- Elongeringen - MiRNA kan binda till mRNA och reducera proteinutmatningen
- Vid stressfulla situationer (ex. hastig temperaturförändring, påverkan av virus m.m.) kan proteinsyntesen minska - Stor del av denna minskning beror på fosforylering av translations initiatorfaktorn eIF2
Informationen
- Beschreibung
- Kursmål 7.2 - Förståelse av överföring av genetisk information från mRNA till protein - Translation
- Erstellt von
- stina.k.paulsson
- Aufrufe
- 181
- Bewertung