GoConqr hat ein neues Design! Sag uns, wie es dir gefällt.

Karteikarten

Växtcellbiologi och växtbioteknik

Gelöschter Nutzer Der Nutzer hat seine Fachbereichs-Information gelöscht. Englisch 29 Karten

Växtcellbiologi och växtbioteknik

Karten in diesem Stapel (29)

  1. 1Vilka två olika typer av växter finns det?Enhjärtsbladiga och tvåhjärtsbladiga
    (mono- och dikotyledoner)
  2. 2Vad för organeller finns bara i djurceller resp. växtceller?Djurceller:
    - Lysosom
    - Centrosom
    - Flageller (finns dock hos vissa växter)
    Växtceller:
    - cellvägg
    - plasmedesmatta (kommunikation mellan celler)
    - vakuol
    - plasmider
  3. 3Tropismtillväxt beroende på extren stimuli, tex:
    - fototropism, geotropism och tigmotropism
  4. 4Hur skiljer sig växter från djur som organismer?• Mobilitet! Växter kan inte skydda sig eller söka näring genom att flytta
    på sig.
    • Växtens morfologi påverkas i hög grad av omgivningen
    • Ingen cellmigrering i växter
    • All celldelning (post-embryo) sker i särskilda tillväxtzoner (meristem)
    • Växter saknar nervsystem – men har hormoner.
    • Växtceller ofta totipotenta även när de är differentierade
    • Växter kan växa “i evighet
  5. 5Hur är kloroplasterna uppbyggda?Tylakoidmembran med
    fotosynteskomplex I o II
    Har ett eget plastidgenom
    Hur är kloroplasterna uppbyggda?
  6. 6Hur kommer proteiner in i plastiden?• TOC - Translocon on the outer
    chloroplast membrane
    • TIC - Translocon on the inner
    chloroplast membrane
    • SPP –stromal processing peptidase
    – klyver av signalpeptiden
    • Chaperoner
    håller proteinet oveckat fram till
    transport, samt hjälper till med
    tertiärstrukturen inne i plastiden
  7. 7Var och hur syntetiseras fettsyror hos växter?I stroma i kloroplasterna (upp till 18:1)
    Finns två olika syntesvägar:
    - En prokaryot syntesväg för glycolipider inom plastiden i
    plastidmembranen. Här bildas främst kloroplastspecifika
    lipider (PG, MGDG o DGDG)
    - En eukaryot syntesväg. Fettsyrorna exporteras från
    kloroplasten för syntes av glycolipider i ER. Här bildas
    bla membranlipiden fosfatidylkolin (PC, PE, PI)
    Mer komplexa fettsyror än 18:1 bildas mha modifiering
    när fettsyrorna är bundna till framförall membranlipider
    som PC. Fettsyror som modifierats kan därefter
    transporteras tillbaka in i kloroplasten.
  8. 8Vilka olika plastider finns det?• Proplastid – odiferentierade plastider
    • Etioplast – kloroplast innan den utsatts för ljus
    • Kloroplast – fotosyntes!
    • Chromoplast - pigment
    • Leucoplast – förstadie för lagringsplastider
    • Amyloplast – stärkelse
    • Elaioplast – lipider
    • Proteinoplast - proteiner
  9. 9Vacuol• En västskefylld organell
    • Omsluts av ett enkelmembran - tonoplast (kan ändra storlek utan att gå sönder eller tappa funktionen)
    • Fungerar som “vattenskelett” mha turgor
    • Lågt pH + hydrolytiska enzymer – bryta ner makromolekyler
    • Lagring av näring samt andra kemikalier
  10. 10Primär cellvägg- Cellulosamikrofibriller
    - Pektin och hemicellulosa
    som crosslink
  11. 11Sekundär cellväggInte alla växtceller har denna
    - Primär + lignin
    - Ökad styrka men mindre
    flexibilitet
  12. 12Hur går byggandet av cellväggen till?• Cellulosa syntetiseras utanför
    cellmembranet
    • Styr hur cellen kan expandera
  13. 13Plasmodesmata• En väg för transport genom
    cellväggar
    • Möjliggör diffusion av små
    molekyle
  14. 14Cell division with a cell wallCell division with a cell wall
  15. 15Varför är asymmetrisk celldelning viktig?Det påverkar vad cellen kommer bli (celldifferentieringen)
  16. 16MeristemSpecific growth zone
  17. 17Varför behöver vi förbättrade växter?Mer mat (under sämre förutsättningar)
    • Bättre näringsupptag (N,P, spårmetaller, etc)
    • Tåligare växter
    • Bättre näringsinnehåll
    • Mindre tungmetaller
    • Produktion av nya molekyler/mediciner
  18. 18Hur kan vi påverka odlingsförhållanderna för att förbättra växten?- Rotation av vilken gröda som odlas
    - Co-cultur = odla två grödor samtidigt
    - Favor growth of crops, disfavor weeds and pests
    - Sow seeds of high quality
    - Optimize depth of sowing
    - Pesticides, herbicides, fertilizers etc. (Att använda dessa endast på de delar av fältet där de behövs = Precision agriculture)
  19. 19Varför kan genom-duplicering vara bra?(tex från diploid => tetraploid)
    • Många odlingsegenskaper förbättras med fler gener.
    • Genomduplicering kan ge större växter, större frön och ökad
    production.
  20. 20Dubbelhaploider• En genomdubbling av halva genomet (haploider)
    • Kan induceras med visa kemikalier, eller med speciell korsning
    • Snabba på förädlingsprocess
    • Möjliggöra korsningar mellan släktingar som är diploider och
    tetraploider
  21. 21vad finns det för tre grundprinciper för all växtförädling?• Introducera förändringar (variation) i det genetiska materialet (utgångsgrödan)
    • Selektera rätt mutationer (egenskaper)
    • Korsa bort oönskade mutationer och ta fram en ”odlingsbar” sort
  22. 22Fenotypisk selektionAnvänds inom traditionell förädling
  23. 23Marker assisted breading/selectionmicrosatellites
    - restriction fragment length polymorphism (RFLP),
    - random amplification of polymorphic DNA (RAPD),
    - amplified fragment length polymorphism (AFlP),
    - single nucleotide polymorphisms (SNPs)
    Kan kombineras med “speed breeding”
  24. 24"Speed breeding"Stressar växten för att skynda på hur snabbt du kmr till nästa generation
  25. 25Hur kan variationen ökas (förutom genom korsning)?Mha strålning (mindre kontrollerad) eller kemisk mutagen
  26. 26Genmodifiering av växter (kortfattat)1. Gene cloning
    2. Making a vector
    3. Delivery of a transgene into plant cells. Totipotency or
    transformation into seeds
    4. reproduction of plants from these cells – tissue (cell) culture
  27. 27Gene delivery methods• Particle bombardment (gene gun)
    • Agrobacterium mediated
    • PEG (protoplasts)
  28. 28Hur kan selektionen gå till?Tex mha antibiotika eller flourencerande markörgen
  29. 29Vad är GMO enligt EU?Inte reglerat som GMO:
    Klassisk växtförädling
    • Hybrider
    • Genomduplikationer och dubbelhaploider
    • Genetiska markörer (+ speed breeding)
    • Inducerade mutationer strålning/kemikalier (anses däremot vara GMO)
    Ja fast osäkert/kmr kanske ändra:
    Precis genomeditering med CRISPR/Cas9
    Ja:
    Genomisk cloning
    Endast i de fallen då vi använt genteknik i
    variationssteget i förädlingen definieras
    de resulterande växterna som GMO
    I selektionssteget kan vi däremot
    använda genteknik utan att de
    resulterande växterna klassas som GMO

Informationen

Beschreibung
Der Nutzer hat seine Fachbereichs-Information gelöscht. Karteikarten am Växtcellbiologi och växtbioteknik, erstellt von Gelöschter Nutzer am 19/02/2021.
Erstellt von
Gelöschter Nutzer · Feb 2021
Aktualisiert
19 Feb 2021
Aufrufe
12
Verlauf
  • Erstellt von Tova A · 4 Feb 2021
  • Kopiert von Tova A · 19 Feb 2021
Bewertung

Feedback

Worum geht es?

Wie gefällt dir das neue Design?

Dein Eindruck