19293030
Description
Flashcards by Alexandra J. Sallander, updated more than 1 year ago
|
Created by Alexandra J. Sallander
over 4 years ago
|
|
| Question | Answer |
| Syfte med forskning inom psykologi | 1. Beskriva 2. Predicera 3. Förklara 4. Kontrollera |
| 7 Steg i forskningsprocessen | 1. Problemformulering 2. Litteratursökning 3. Hypotesformulering 4. Val av forskningsdesign 5. Datainsamling 6. Analys av data 7. Rapportering av resultat |
| Allmän och specifik teori | Samling av kunskap om ett ämne Allmän: ex. behaviorism Specifik: ex. bystander-effekt |
| Krav på teorier | Inre konsistens Enkelhet i förklaringar Mest ekonomiska förklaringen föredras Bör leda till utveckling av hypoteser |
| Hypotes | Antagande som går att testa Minst två hypoteser, H 0 - effekt finns ej H 1 - effekt finns |
| Processer innan beslut | Typ 1-process: automatiserade, intuition Typ 2-process: medvetna, tankekrävande |
| Generella etiska principer | Ofarlighet Frivillighet Anonymitetsskydd |
| Specifika forskningsetiska principer (4 st) | Informationskrav Samtyckeskrav Konfidentialitetskrav Nyttjandekrav |
| Kvantitativ metod | Ger statistiska och kvantifierbara resultat deskriptiva studier + experiment Hur mycket, hur många, statistisk skillnad mellan, korrelation, samband, starka predikatorer Replikerbarhet är särskilt viktigt! |
| Kvalitativ metod | Används för att förstå människors upplevelser av olika saker och syn på verkligheten Intervjuer, fokusgrupper Redovisas genom citat Vad, hur, varför |
| Deskriptiva studier | Beskrivande, ej förändrande icke-experiment, två typer av kvantitativ tvärsnittstudie: mäts vid ett tillfälle (korrelation) longitudinell: mäts vid flera tillfällen över tid (kausalitet) |
| Experiment / kvasi-experiment | Försöka manipulera deltagarna Experiment kräver kontrollgrupp + experimentgrupp. Randomisering ska bestämma vem som hamnar var kvasi-experiment: när randomisering ej kan ske |
| Två typer av intervjuer | Semistrukturerade: - kvalitativa, öppna för följdfrågor Strukturerade: kvantitativa, intervjuschema följs |
| Fokusgrupper | När deltagare delas upp i grupper och gemensamt diskuterar ett ämne. Försöksledaren agerar som moderator frågor, bilder, spel etc kan användas |
| Tre typer av validitet | Intern validitet: Kan vi med säkerhet säga att studiens resultat är hållbara och giltiga? Extern validitet: Generaliserbarhet Begreppsvaliditet: Operationalisering |
| Intern validitet | Design: Har vi valt optimal design? Urval: Har vi rätt urval? Mätmetod: Mäter vi det vi ska mäta? Analyser: Analyseras data på rätt sätt? Slutsatser: Har vi uteslutit andra tänkbara förklaringar? |
| Reliabilitet | Hur pålitligt instrumentet är för att mäta det som det avser att mäta + hur lite det påverkas av slumpmässiga fel. Ett instrument har god reliabilitet om det ger samma resultat vid olika tidpunkter och i olika situationer |
| Kalibrering av instrument Svarsskalans bredd | Svarsskalan måste vara tillräckligt stor för att kunna svara på frågan (ex fler än 4 när frågan är "hur många siffror kan du komma ihåg?" |
| Kalibrering av instrument Fördelar och nackdelar med många skalssteg | Fördel: Fenomen är sällan kategoriska utan snarare kontinuerliga. Lättare att efterlikna verkligheten. Nackdelar: Svårare att avgöra skillnad mellan två skalsteg |
| Kalibrering av instrument Tak-effekt | När alla eller väldigt många får mycket höga på ett test. Exempelvis om vi ger ett läsförståelse test utformat för barn till en vuxen. |
| Kalibrering av instrument Golveffekt | När alla eller väldigt många får mycket låga poäng. Exempelvis när vi inom personlighetspsykologi mäter draget psykoticism. |
| Deskriptiv statistik | statistiska mått används (medelvärde, frekvenser etc.) för att beskriva en grupps egenskaper. |
| Inferentiell statistik | statistiska jämförelser används för att dra slutsatser om en populations egenskaper. |
| Oberoende variabel | Den variabeln som vi tror skapar förändring hos den andra variabeln |
| Beroende variabel | Variabeln som påverkas |
| Kvantitativa variabler | Variabler vi kan uttrycka numeriskt (med siffror) (Exempelvis ålder). |
| Kvalitativa variabler | Variabler vi inte kan uttrycka numeriskt (Exempelvis kön). |
| Nominalskala | klassificerar händelser utifrån kategorisering eller namn (t.ex. kön, civilstånd m.m.) |
| Ordinalskala | möjligheten att rangordna (T.ex. placering i melodifestivalen, betyg G/VG/MVG, kategorivariabler: aldrig, sällan, ofta) |
| Intervallskala | skillnaden mellan två enheter lika oavsett var på skalan vi befinner oss (rangordnar men med samma intervall: skillnaden mellan 1 och 2 grader är lika stor som skillnaden mellan 10 och 11 grader). |
| Kvotskala | man kan bilda en kvot av två mätvärden beroende på att kvotskalan har en naturlig nollpunkt (Absolut nollpunkt: en punkt som motsvarar värdet 0 av det som mäts: frånvaron av variabeln (ex. längd och tid). |
| Medelvärde | Beräknas som summan av alla observationer delat med antalet observationer. Lätt att jämföra mellan grupper En mängd statistiska analyser bygger på medelvärdet. Från medelvärdet kan vi GENERALISERA våra resultat. |
| Varians | Variansen = summan av avvikelserna mellan mätvärde och medelvärde. Hur bra representerar medelvärdet gruppen? |
| Standardavvikelse | Standardavvikelsen är INTE den genomsnittliga avvikelsen utan ett MÅTT på den genomsnittliga avvikelsen. Roten ur varians. |
| Kvalitativa datakällor | Intervjuer Fokusgrupp Observation Befintligt material |
| Semistrukturerade intervjuer | Tydligt syfte, vill ha tillgång till den intervjuades livsvärld Samma ingångsfrågor och avslutande frågor + följdfrågor är tillåtna • Tidskrävande att genomföra • Krävande att analysera |
| Olika typer av intervjufrågor | Deskriptiva - beskrivande Strukturerande - förstå meningsskapande Kontrasterande frågor - jämförelser Utvärderande frågor Indirekta Tolkande Tystnad |
| Tematisk analys | • Ofta använd • Intuitiv • Ett hantverk som tillämpas i flera kvalitativa metoder • Flexibel • Tematisk analys används för att identifiera, tolka och rapportera mönster (teman) i data • Ofta vid studier av sociala fenomen eller processer • En metod för att gruppera/organisera/strukturera och beskriva data • Kodning • Underteman • Huvudteman |
| Koder | • En kod kan användas för att markera ett ord, en mening eller ett stycke • Koder skapas utifrån läsning av transkript (den transkriberade intervjun) Olika typer av koder: • Beskrivande (vad beskriver…) • Tolkande koder (varför beskriver, hur beskriver…) |
| Tema | ”Ett tema fångar något viktigt i materialet som går att relatera till forskningsfrågan” ”Ett tema refererar till ett specifikt meningsmönster inom data corpus” ”Ett mönster som beskriver och organiserar mönster och/eller en tolkning av aspekter av ett fenomen” |
| Eventuella fallgropar inom tematisk analys | Avsaknad av analys, dvs. att inte ha höjt sig från citaten • Använda frågeområden ur intervjuguiden som teman • Svag/spretig analys, t.ex. teman överlappar varandra eller ej är relevanta i relation till frågeställning/analys • Val av citat passar inte temat, dvs. citaten visar att en annan analys borde ha skett |
Want to create your own Flashcards for free with GoConqr? Learn more.