Created by Lisa Loman
over 6 years ago
|
||
Question | Answer |
Vad har proteiner för funktion i kroppen? | Uppbyggnad, biologiskt aktiva substanser (enzymer, hormoner) mm |
Vad byggs proteiner upp av? | Aminosyror (aa) |
Hur många aminosyror har vi? | 20 st, varav 8 är essentiella dva att kroppen inte kan producera dem själv (kost) |
Vilken är den generella strukturen för protein? | H H2N--C--COOH R |
Vilka grupper delas aminosyror in i och varför? | Opolära aa Polära aa Dessa indelningar beror på deras polaritet |
Vad utmärker en opolär aminosyra? | Har en opolär sidokedja vilket gör den hydrofob (oftast inuti protein) |
Vad utmärker polära aminosyror? | Finns 3 olika typer: sura, neutrala, basiska Alla är hydrofila men har olika affinitet för vatten (oftast utanpå protein) |
Vilka aminosyror har ett kiralt center och vad leder det till? | Alla aa har kiralt center förutom glycin -> 2 optiska former AA i naturen har L-form |
Vad innehåller aa? Vad medför det? | En karboxylgrupp som är svagt sur & en aminogrupp som är svagt basisk AA -> amfolyter Karboxylgruppen kan även donera sitt H+ till sin egna aminogrupp |
Vad händer när karboxygruppen donerar sitt H+ till sin egna aminogrupp? | Det bildas en amfojon (zwitterjon), en jon som har en positiv laddning på en atom & en negativ laddning på en annan atom |
Varför varierar amfojonens utseende? | Beror på pH & på dess isoelektriska punkt |
Vad är en isoelektrisk punkt? | Det pH då amfojonen har 0 som nettoladdning |
Generell formel för amfojon i sur miljö? | H H3N+--C--COOH R Pga överskott av H+ får både aminogruppen & karboxylgruppen ett H+ |
Generell formel för amfojon i neutral miljö? | H H3N+--C--COO- R Aminogruppen får ett H+ medans karboxylgruppen blir av med sitt |
Generell formel för amfojon i basisk miljö? | H H2N--C--COO- R Pga få H+ kommer aminogruppen inte få extra H+ medans karboxylgruppen blir av med sitt |
Vad är det som styr om vilken typ av miljö (sur, neutral, basisk) det är vid en amfojon? | Isoelektriska punkten pH < ip = surt pH = ip = neutralt pH > ip = basiskt |
Vad är en peptid? | En sekvens av aa, upp till 50 st, där aa är sammanbundna med en peptidbindning |
Hur bildas en peptidbindning? | Aminogruppen i en aa reagerar med karboxylgruppen i en annan aa |
Hur ser en peptidbindning ut? | |
Vad är en N-terminal? | Delen av peptiden som bär aminogruppen |
Vad är en C-terminal? | Delen av peptiden som bär karboxylgruppen |
I vilken ordning skrivs terminalerna N & C? | N åt vänster C åt höger |
Hur många aa har en dipeptid/oligopeptid/polypeptid? | D = 2 O = 2-20 P = 20-50 |
Vad är ett protein? | En polypeptidkedja med mer än 50 aa Många proteiner består av fler än 1 polypeptidkedja |
Vad är en prostetsik grupp? | En icke-aminosyradel hos protein som oftast är en metalljon |
Hur många strukturnivåer kan proteiner ha? | Upp till 4 1)Primärstruktur 2)Sekundärstruktur 3)Tetriärstruktur 4)Kvartärstruktur |
Vad är primärstrukturen? | Ordningen av aa i kedjan Hos ett specifikt protein är sekvensen av aa alltid densamma Primärstrukturen kan ej förstöras |
Vad är sekundärstruktur? | Ett arrangemang i rymdstrukturen av atomerna i proteinets ryggrad 3 olika varianter: alpha-helix, beta-flak & trippelhelix Dessa bildas pga att det skapas H-bindningar mellan katbonylkolets syre i karboxylgruppen & vätet i aminogruppen i två olika aa |
Vad är en alpha-helix? | H-bindningar mellan var 4:e aa -> spiralform med alla sidokedjor på utsidan |
Vad är ett beta-flak? | H-bindningar mellan två olika peptidkedjor (inter) eller inom samma kedja (intra) Sidokedjorna finns under eller över flakets plan |
Vad är en trippelhelix? | 3 spiralformade polypeptidkedjor som snurrar runt varandra (repstruktur) Denna struktur finns endast hos fibrösa protein, repstrukturen kallas för fibrill |
Vilken/vilka sekundärstrukturer är vanligast i protein? | De flesta protein har oftast både alpha-helixar & beta-flak i en polypeptidkedja. Mellan dessa finns sedan sk random/planlös struktur |
Vad är tetriärstruktur? | Den övergripande tredimensionella strukturen hos proteinet Ett resultat av olika attraktionskrafter mellan sidokedjorna i aa Finns 4 olika typer: disulfidbryggor, elektrostatiska, vätebindningar & hydrofoba interaktioner |
Vad är disulfidbryggor för bindningar? | Kovalenta bindningar, starkast (-s-s-) |
Vad är elektrostatiska bindningar? | Laddad R-grupp -> jonbindning |
Hur starka är vätebindningarna i tetriärstrukturer? | Svaga, bryts lätt av pH & temp förändringar |
Vart finns hydrofoba interaktioner i tetriärstrukturer? | Mellan opolära R-kedjor |
Vad är kvartärstruktur? | Finns bara hos proteiner med 2 eller fler polypeptidkedjor som är oberoende av varandra Hydrofoba interaktioner håller samman strukturen -> lätt att förstöra Kallas för oligomera proteiner |
Vad är denaturering? | Partiell eller total oorganisation av ett proteins 3D struktur |
Vad händer under denaturering? | Proteinet tappar alla strukturer förutom primärstrukturen & får istället random/planlös struktur |
Vilka konsekvenser får denaturering? | Pga av att strukturen är viktig för den biologiska aktiviteten förstörs även den -> proteinet blir obrukbart |
Efter denaturering, går det att få tillbaka strukturen av proteinet? | Nej, det är irreversibelt i de flesta fall, små proteiner går dock att återställa |
Vad orsakar denaturering? | Värme Extrema pH-värden Opolära lösningsmedel Detergenter |
Want to create your own Flashcards for free with GoConqr? Learn more.