Bretzler

FÖRSVARSHÖGSKOLAN Grundkurs i Statsvetenskap Delkurs 2: Politik och förvaltning i förändring   Kursvecka Läsanvisningar (9)1 Möller + Norén Bretzer kapitel 1-2 samt inför seminariet Norén Bretzer kapitel 3 särskilt om lagstiftnings-processen. (10) 2 Norén Bretzer kapitel 4-8 + Kopstein och Lichbach kapitel 1 och 2, Westberg. (11) 3 Tallberg + Norén Bretzer kap 9. (12) 4 Inför tentan ovanstående litteratur + Norén Bretzer kapitel 10 (13) 5 Kopstein och Lichbach enligt föreläsningarna (14) 6 Kopstein och Lichbach enligt föreläsningarna och seminarieunderlaget (15) 7 Lämplig kurslitteratur för din PM   Svensk politisk historia. Tommy Möller   Ståndsriksdagen avskaffas 1866 Första kammaren. Valdes indirekt via landsting och stadsfullmäktigeförsamlingar. Andra kammaren. Valdes i samfällda och direkta val.    Upphovsmannen till representationsformen: Louis De Geer. Argument: ståndsriksdagen är en anakronism. Nya samhällsklasser rymdes inte inom de befintliga stånden.   Följder: den moderniserade riksdagen kom att spela en allt större roll. Dess inflytande över regeringen ökade. En successiv parlamentarisering av statsskicket följde. 18     Det dubbla konstitutionella arvet: lokal självstyre och stark centralmakt Lokalt självstyre sedan medeltiden. Sedan Gustav Vasa en expanderande centralmakt. Stormaktstiden. Det dubbla arvet har bestått – fortfarande ett utmärkande drag i det svenska styrelseskicket Den politiska kulturen präglas av en demokratisk folkrörelsetradition och anspråk på medborgerlig delaktighet och en tilltro till statsmakten och det offentliga.  18     1809 års regeringsform. Förpassas 1 januari 1975. 1975. Framstått som obsolet i ett århundrade. Redan vis sekelskiftet gör man skillnad mellan den ”levande” och den ”skrivna” författningen. 1809 RF. Bygger på maktdelningsläran 21 Institutioner hålls åtskilda. Skall balansera varandra.  Maktmissbruk undvikas- Undvika för stark kungamakt och otyglat riksdagsvälde. 21     Riksdagen. Får starkare roll ·       Ansvaret för statens inkomster och utgifter. Makten över beskattningen. ·      Delar lagstiftningsarbetet med kungen. 22 ·      Skulle kontrollera statsförvaltningens verksamhet   ·      Kontrollera statsrådens arbete (kungens rådgivare)   Statsråden. Formellt bara rådgivare åt kungen. Kungen behöver inte riksdagens godkännande när statsråden utnämns.   Rådgivarna dock konstitutionellt ansvariga inför sina råd och kunde ställas till svars inför riksdagen. Detta var riksdagens kontrollfunktion.   Författningen krävde att kungen rådgjorde med statsråden innan beslut fattades i konseljen.   Därmed fanns maktdelning även i den exekutiva sfären.     Karl XIV Johan. Allenarådandets tid. 22   Statsråden hade med RF fått en svag ställning gentemot kungen. Fick inte tid att fördjupa sig i ärenden.       Departementalreformen. 1840 Viktigt steg mot mer modern regering.     Statsråden hade med den nya regeringsformen fått en förhållandevis svag ställning gentemot kungen. De fick inte tid att fördjupa sig i de ärenden de skulle ha synpunkter på.       Sju av kungens rådgivare fick ansvar för vart sitt departement. 23 Tre konsultativa statsrådaposter tillsätts (statsråd utan portfölj).   Statsrådens ställning gentemot kung och riksdag stärktes. Kungen utsåg dock statsråden själv.   Statsråden även nu föremål för riksdagens granskning. Kunde bli prickade om de begick fel i ämbetsutövning. Deras politiska överväganden dock bortom riksdagens kontroll.   Departementalreformen viktig för parlamentarismens utveckling. Statsrådens ställning gentemot kungen ökar. Fick större formellt ansvar för sina sakområden. Utvecklade alltmer större kunskaper inom sina fack.     Sedan 1720 hade ämbetsverken en självständig ställning i förhållande till departementen.  Så förblir det. 23   1840. Tre syner på hur förhållandet mellan kungen och rådgivare skulle se ut.   ·      Konservativa ·      Reformkonservativa ·      Liberaler 25     Statsrådsberedningen införs. Här bereds de frågor som skall upp till konseljen. Gav statsråden möjlighet att diskuteras sig samman. Ger dem en starkare position gentemot kungen.         Viktigt Maktdelningskonstruktionen i 1809 RF innehöll ett embryo till parlamentarisk utveckling. Kungen delade lagstiftningsmakten med riksdagen. Det innebar att han var tvungen att ta hänsyn till riksdagsopinionen när han utsåg sina statsråd (rådgivare). 24               Representationsform och införande av statsministerämbete. 24   Riskdagens ställning på undantag under Karl XIV Johan.   ·      Stark kung ·      Riksdagen fungerade ineffektivt. ¾ stånd för beslut. Sammankallas vart 5:e år.     Prästeståndets monopol utmanas av väckelserörelser. 25   Tvåkammarriksdagen. Består av.   ·      Indirekt vald första kammare Väljs via landsting och de större städernas kommunfullmäktigar.   ·      Direktvald andra kammare.   Kamrarna likställda. För lagändring krävs båda kamrarnas bifall. I budgetärenden skulle en gemensam omröstning äga rum om kamrarna fattade olika beslut.   Riksdagen skulle nu samlas årligen.   Ledamöterna skulle väljas av valmanskåren i dess helhet.   Nya rösträttsregler. 25   1862. Kommunallagsreformen. Regional nivå inrättas i det politisk systemet.     Representationsreformen bidrog sammanfattningsvis till att stärka riksdagens ställning i det svenska statsskicket. 26       Departementalreformen ansågs ha försvagat regeringen. Statsministerämbetet införs 1876 (?). Är inte en regeringschef. Innebär inrättandet av en arbetsledare och samordnare i det löpande regeringsarbetet. 27     Reformmotståndare. Reformsanhängare. 27   Mellan strid och samförstånd Tvåkammarriksdagen. En grund för partiväsendets framväxt och demokratiseringsprocessen. 28   Sverige fick en modern representation.   Ståndsriksdagsbdebatten. Samförståndsargument och rationalitetssträvanden. Brukat förknippas med svensk politisk kultur.   Ståndsriksdagen var vid 1866 en ineffektiv institution. Detta pga. den otidsenliga representationsprincipen. 29   Den fördemokratiska perioden De första valkampanjerna kännetecknades av låg aktivitetsnivå, såväl bland väljare som bland kandidater. 33 Överlag fanns en negativ inställning till valagitation.  Dessutom saknades det partier.       Var femte myndig man röstberättigad. Kvinnor utestängda.  Reform sågs som liberal av samtid. Konservativa slöt dock upp bakom denna.   En apolitisk kultur 34 Den politiska kulturen under den fördemokratiska erans inledande skede präglades av medborgerlig passivitet.   1884. Var fjärde rötberättigad deltar i valen. Valen en praktik för ytterst få människor. 34 Arbetarklassens politiskt marginaliserad fram tills att allmän rösträtt införs.35 Antalet röstberättigade växte dock kontinuerligt under hela 1800-talet. Stigande inkomster och inflation. 34   Första kammaren. Utsågs indirekt av kommuner och landsting. Fram till allmän rösträtt domineras den av överklassen. Domineras av adelsmän och storgodsägare. Om rösträttskrav till kamrarna. 34   Den apolitiska kulturen präglade kommunalvalen än mer. 35 Orsaker: Graderad rösträtt skapade passivitet, kommunernas verksamhet begränsad.  35     Lydnad och förnöjsamhet 34   Ideologi i samhället förklarar politisk passivitet. Ideologi präglas av Luthers tankar: förnöjsamhet och lydnad (mot andlig och världslig makt).   Politiska kulturen utmärks av att samhället var disciplinerat. Utbredd fatalism och diffus tilltro till de härskande. 36   Vid denna tid har svenskarna svaga grupplojaliteter. Auktoritetsorienterade och regelberoende.   Överhetens tankekontroll. Gramsci. Överheten legitimerar sin maktkontroll.36   Hegemonibegreppet. Hegemonisk maktutövning innebär inte att de underlydande klasserna inte upplever sig förtyckta, utan att de tvärtom sluter upp bakom förhärskande normer, värderingar, attityder. 36   Enligt Molin finns det klara beröringspunkter mellan Gramscis teori och svensk utveckling under fördemokratiska epoken.   Liberalerna var oroade över arbetarklassens revolutionära potential. Liberaler: försökte idealisera det svenska industrisamhället och möta arbetarklassens reformkrav med en viss välvilja medan revolutionära falangen motarbetades. 37 Hegemoniteoretisk analys handlar om senare delen av 1800-talet. Kan appliceras på perioden innan klasskampen.   Apatin var utbredd även i välsituerade samhällsklasser. ”Hälsan tiger still”, statens omfattning ännu begränsad. 38   Tullstriden 1880-talet. Bryter den politiska apatin. Banade vägen för det moderna partiväsendet.   Bakgrund: djup ekonomisk kris som drabbar jordbruket. Sverige hade länge haft protektionistisk politik. Efter internationella påtryckningar går Sverige mer mot frihandel.   Tullar på spannmål och animala livsmedel tas bort. Slutet av 1870-talet föll priserna på jordbruket kraftigt. Svensk jordbruk drabbas.           Opinion mot frihandel bildas. Tullanhängare för nationalistisk retorik. Blir startskottet för en ny konservatism. Motstånd mot frihandel, massvälde och kulturell förflackning. 38   Tullstriden kulminerar i nyval 1877. Valdeltagande fördubblades. 39   Tullstriden hade en konstitutionell dimension. 39 Kungen och protektionister vill undvika parlamentariskt prejudikat. 39   Folkrörelsernas framväxt 41 Gammal tradition i Sverige av frivilliga sammanslutningar kopplade till den lokala självstyrelsen. Fram till 1600-talet var organisationsväsendet lokalt baserat: byar, socknar, häraden. Under 1800-talet trängs detta tidiga organisationsväsen tillbaka. Lokalt valda länsmän ersattes av statliga tjänstemän.   Nytt organisationsväsende börjar växa fram. Under början av 1800-talet: staten drev aktivt på föreningsbildandet. Detta i förhoppningen om att föreningarna skulle åta sig sociala uppgifter och verka statsavbördande.   Nya folkrörelser växer fram. Väckelserörelsen 1870-talet. Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen 1880-talet. 41 Försökte genom personlig övertalning påverka individen. Bedrev även allmänpolitisk verksamhet. Försökte påverka statsmakten genom opinionsbildning. Innan de politiska partierna uppkom fungerade de som valorganisationer. Framgång. 25% av ledamöterna i AK var i början av 1900-talet medlem i frikyrkorörelsen.   Folkrörelserna spelade en viktig roll i demokratiseringsprocessen. Inom forskningen har de demokratiska arbetsformerna och den jämlika miljön framhållits som särskilt viktig.   De bröt ner det gamla privilegiesamhället genom att de representerade en annan typ av solidaritet. Vertikal solidaritet (far-son, husbonde-anställd) byttes mot horisontell (riktades mot nykterhetslogen eller församlingen). Ref: propagerade de inte för rösträtt? Folkriksdagar, politisk mobilisering utanför formella arenorna… Viktiga för det nya samhället. Demokratiska arbetsformer och jämlik miljö. Folkrörelser satsar på dialog ej konfrontation. Leder till reformistisk socialism istället för revolutionär. 41 Detta och en tilltro till statsmakten kan ha stärkt den reformistiska falangen inom arbetarrörelsen.       Växte fram i opposition mot det etablerade samhällets maktstrukturer Präglades av egalitär ideal.     Överhetstilltro och folkligt inflytande. Det finns ett motsägelsefullt drag i den svenska historien.   ·      Å ena sidan finns en lokal självstyrelsetradition ·      Å andra sidan en utveckling mot en stark centralmakt.   Centralmakten har kontinuerligt stärkts – historisk linje. Centralmakten har i den svenska historien kontinuerligt stärkts. Oavsett om det har handlat om kungligt envälde, ämbetsmannastyre eller ständervälde. Parallellt har allmogens ställning genomgående varit förhållandevis stark.41 Bönderna erhöll tidigt folkrepresentation. Idén om folkligt inflytande levande i flera hundra år innan demokratiseringsprocessen. 41   Föreställningen om folkligt inflytande kom att spela en viktig roll i och med de tidiga folkrörelsernas framväxt. 42   Viktiga grundläggande inslag i den svenska politiska kulturen.   Frihetlig tendens, ett historiskt drag i den svenska politiken. Jämlikhet. Rötterna till denna kultur kan spåras ned i medeltida samhällsstrukturer.   Representationsreformen. Bygger på idé att individen kan tala för sig. Liberal.   Parallellt till jämlikhetsdimensionen fanns en tilltro TILL ÖVERHETEN. Expansionen av statsmakten och reformerna under 1900-talet hade denna tilltro som förutsättning.   Hur var denna överhetstilltro möjlig? ·      En demokratisk överhetstilltro var möjlig då samhället inte varit särskilt feodalt eller burits upp av en statsmakt där repression varit et framträdande drag. Exempelvis hade bönderna sedan tidig modern tid varit representerade i riksdagen.   Överhetstilltro bidrar till att arbetarrörelsen valde reformismen.     På tröskeln till demokrati 45 Tullfrågan resulterade i en ny relation mellan riksdagsmän och väljare. Representationsrollen hade tidigare varit obunden. Riksdagsledamöter hade varit fria att agera efter eget samvete. Nu sjösattes idén om att riksdagsledamöterna skulle ge uttryck för folkets vilja.   Efter tullfrågan: skepsis mot valagitation, riksdagspartierna bedrev inga valkampanjer. Partierna fungerade enbart som lösligt sammanhållna grupperingar i riksdagen.  Två decennier efter tullstriden hade ett modernt partiväsende uppstått. Tullstriden innebar en vitalisering av det politiska livet.   1890: talet: rösträttsfrågan hamnar i fokus, på utomparlamentariska arenor. Gäller särskilt kvinnliga rösträttsförkämpar.   Unionskrisen 47   Outvecklat partiväsende. 48 Politisk stiltje fram till tullfrågan berodde mycket på att partiväsendet var utvecklat.   Outvecklat partiväsende =politisk stiltje.   Tullstriden resulterade i en ny relation i förhållandet mellan riksdagsman och väljare.   Initialt: lösligt organiserade partier som höll låg profil utåt.   1889.  SAP bildas. Bildandet av SAP innebar en förnyelse av partiväsendet De grupper partiet appellerade till fick ej rösta. Det dröjde innan partiet blev representerat i riksdagen. Vad innebar denna förnyelse av partiväsendet, vad var det som var modernt med SAP? ·      Partiet var en riksorganisation.   Partier försökte aktivt massmobilisera väljare över hela landet.   Det hade funnits partiliknande organisationer tidigare. Men dessa hade haft en låg profil utåt.     SAP. Initialt marxistiskt. Sent 1890-tal: partiet tonar ned klasskampsretoriken. Slår in på reformismen inom befintliga samhällets ramar. 1917 delas partiet. Vänsterfalang bildar Socialdemokratiska vänsterpartiet.     Vid samma tid bildas två andra partier med en rikstäckande organisation.   1902: Frisinnade landsföreningen 1904: Allmänna valmansförbundet. Partibildning sker med vånda.     Nu fanns partier som var organiserade i hela landet. Riksorganisationer.           ·      Krav på samfällt agerande växer, disciplin ·       Partiledarnas makt ökar. 49 I början på sekelskiftet blev politiska organisationer den centrala plattformen för politisk aktivitet. 49         Rösträttsstriden tar fart. 49 I och med representationsreformen: marginell utvidgning av valmanskår. Var femte myndig man hade rösträtt. Syftet med representationsreformen var att gynna medelklassen. Makten kom länge att ligga kvar i den jordägande aristokratins händer. 50 Innehav av förmögenhet: sågs som en viktig kvalifikation för rösträtt. Inkomststrecket sattes högt, egendomssträcket lågt. Egendomsägande klassen uppfattades som pålitlig och som en garant för stabilitet.   Tryck på allmän rösträtt inte särskilt hårt under första decennier efter representationsreformen. 50 1890:talet: rösträttsdebatten intensifieras. Frågan om kvinnors rösträtt underordnad.   4 argument hos rösträttsanhängarna. 51 ·      En man – en röst – ett gevär ·      Rösträtt – en rättighet. Rösträtt skulle skapa nationell samhörighet.     Konservativ motvilja. Djup antidemokratism. 52-53 Rädslan för pöbelvälde, demagogiska ledare.   Motståndte mot demokratiseringen var alltså starkt bland de konservativa. 53     Mot ett avgörande.  54 Inget av partierna drev kravet på allmän rösträtt. Folkriksdagar 1893 och 1896. I början av 1900-talet: uppenbart att rösträttsreglerna behövde revideras. Propositioner om allmän rösträtt framläggs. 54-55 Runt 1905. Insikt bland högermän att det inte gick att stå emot kraven på allmän rösträtt.   Konservativa vill handla taktiskt, begränsa skadan. Konservativt förslag: proportionellt valsystem Genom detta valsätt skulle minoriteten kunna göra sig gällande.   De första åren runt sekelskiftet får debatten om allmän rösträtt ett annat fokus. Nu handlar det inte längre om rösträttens vara eller icke-vara. Istället utspelar sig en politisk kamp om hur valen till riksdagen skall utformas. Konungamakt med herremakt – eller med folkmakt? Ett möjlighetsfönster öppnas för Arvid Lindman 1907. 58   Rösträttsreformen 1907-1909. 59, Från 1911 års val var samtliga män över 24 år röstberättigade i valen till den andra kammaren.   Proportionellt valsätt. Implikation: partierna legaliseras. Det proportionella valsättet förutsatte att partierna hade den centrala rollen i valen. Partierna stärker sina grepp om valkampanjer genom att landet indelas i valkretsar. De byggde även upp valkretsorganisationer – stort organisatoriskt framsteg.     Framväxande partiväsendets betydelse för politisk kultur. Socialdemokratin mobiliserade underklassen. Fatalistisk orientering ersätts av egalitär orientering. Medvetande om maktpotential – grupplojalitet utvecklas. Auktoritetstilltron minskar.               Samförståndets formativa moment.   Liksom vid representationsreformen blev rösträttsreformen 1907-1909 möjlig genom att det politiska etablissemanget gav efter.   Vid reformerna 1866 och 1907 utvecklades institutionella mekanismer som syftade till att få garantier för en samförståndsbaserad utveckling.   1866 Utformas enligt maktdelningspremiss. ·      Första och andra kamrarna likställda. ·      Röst- och valbarhetsreglerna utformades så att den maktägande adeln gavs möjlighet att förhindra en radikal omstörtning     1907 Maktdelningstanke låg även till grund för rösträttsreformen   ·      Proportionell valmetod och första kammarens ställning borgade för konservativ motvikt.   Viktigt 61 Med proportionellt valsystem lades grunden för modernt flerpartisystem. Den viktigaste institutionella grunden för en konsensuspräglad politisk kultur. Med flera partier blev det ej troligt att något parti skulle uppnå egen majoritet. Samarbete skulle bli nödvändigt.   Ett nytt styrelseskick tar form 63 Rösträttsreformen 1907-1909. Antalet väljare fördubblades Socialdemokraterna fick starkt framåt. 63     Striden om statsskicket tar fart I och med rösträttsreformen 1907-1909 var den personliga kungamaktens tid förbi. Det var nödvändigt att ta hänsyn till opinionen i riksdag. Särskilt den som fanns i den andra kammaren efter att allmän rösträtt för män var införd.   Gustav V:s agerande visade att han inte till fullo accepterade parlamentarismen (Kung sedan 1907). Parlamentarismens grundsats: regeringen skulle baseras på riksdagens majoritetsförhållanden.   Vid denna tidpunkt började alltfler skilja mellan den skrivna och den levande författningen. Karl Staaf ansåg att det förekom en parlamentarisk praxis.   Kungen delade den lagstiftande makten med riksdagen. Tvingades ta hänsyn till den opinion som fanns i riksdagen.   Parlamentarisk tendens 64 Under senare delen av 1800-talet hade denna parlamentariska tendens funnits. Exempelvis tvingas Gustav V acceptera Karl Staaf som statsminister 1911.     Staaf – ansåg att parlamentarismen var en del av styrelseskicket. Kungen skulle därmed avstå sin formella rätt att styra riket. Detta ville inte Gustav V under försvarsstriden. 64 Kungen ville ej avstå sin rätt att styra riket.   Storstrejk 1909 Den konstitutionella tvistern pågår mot bakgrund av en växande social och politisk oro i Sverige.   Frustration över långsamheten i det politiska reformarbetet. Även en frustration över situationen på arbetsmarknaden. 1909. Storstrejk misslyckas. Splittring mellan revolutionärer och reformister inom SAP:   Ett varningens ord – Sven Hedin. Rysskräck. Insamlingen till F-båten.         Borggårdskrisen. 65 Konstitutionell tvist mellan Gustav V och Karl Staaf.  64 Försvarsvänliga inställningar hos högern, bönderna och även inom liberalernas led. Infanteriets övningstid minskar. Kritik växer. Borggårdskrisen handlade inte enbart om försvarsanslag utan också om kungens konstitutionell roll. 66 Bröt Gustav V mot konstitutionen? 66-67     Personlig kungamakt och krav på republik 67 Gustav V: varje önskan eller strävan i riktning av en personlig kungamakt är och skall alltid bliva mig främmande”. Kungen omgavs av konservativa som ville få honom att utöva personlig kungamakt.   Konservativa ideologer, anhängare av personlig kungamakt. Sven Hedin Rudolf Kjellén.  Tog avstånd från parlamentarismen. Ansågs vara nationellt söndrande. Organismteorin. Staten bör organiseras efter en hierarkisk princip. ”Den sanna folkviljan” kom bäst till uttryck om den uttolkades av en enväldig härskare i nära symbios med folket. 67   Huvudfrågan i den politiska debatten: hade kungen rätt att handla som RF 1809 föreskrev, eller hade statschefens roll förändrats i takt med samhällsutvecklingen? 68   Republikanism ej hos liberaler men hos socialdemokraterna. 68   Det demokratiska genombrottet Kungen godkände 1917 den nya regeringen – med socialistsikt inslag. Kungen gav dessutom ett antal eftergifter. Förklaring: revolution i Ryssland, centralmakternas stundande nederlag. Rädd för att missta kronan. ·      Kungen accepterade att inte ha andra rådgivare än vad konstitutionen angav. ·      Han accepterade att om han inte hade förtroende för regeringen – då skulle han tydligt meddela detta. Ingen repris på borggårdkrisen. ·      Kungen förband sig att vara lojal mot regeringen.   Gustav V:s eftergifter till regeringen Edén har av Brusewitz tolkats som en ”kapitulationsakt”.   Mycket viktigt Det hade länge funnits tendenser till en parlamentarisk utveckling.  Läs från och med 70 Borggårdskrisen bör inte ses som ett bakslag mot parlamentarismen…73 Förslaget till en demokratisk författning läggs fram 1918. 72 Från och med 1921 finns allmän rösträtt i Sverige. 73   Den antidemokratiska opinionen 73 Alla accepterade inte den nya författningen. Kungen solidariserade sig dock med den. Genom hans agerande pacificerades den antidemokratiska opinionen. 73 Högern kännetecknades av pragmatism76   Den lilla rösträttsfrågan 77 Den andra rösträttsreformen antogs av riksdagen 1919. Då fick även kvinnorna rösträtt. Från och med 1921 hade Sverige kvinnlig rösträtt.   Systemskiftet fullbordat. 81 Händelseutvecklingen i Sverige påverkades i hög grad av den internationella händelseutvecklingen. 72 Turbulent inrikespolitisk utveckling. Demonstrationer 1918. Stormaktsnostalgin slocknar för alltid. 83 Nationalismen som vuxit fram under 1800-talet slocknade inte.   Den nya tiden 87 1917. Inför Nils Edén hade kungen erkänt den parlamentariska principen. Redan innan hade det fock funnits parlamentariska tendenser, kungen hade haft en viss acceptans av den parlamentariska principen. Efter regeringsbildningen följde händelser som visade att kungens roll inte enbart var av ceremoniellt bruk.  87       Valvinds och vågmästarparlamentarism 87 Införandet av den proportionella valmetoden ledde till en fragmentering av partisystemet. Ett flerpartisystem hade etablerats. Därmed uppkom svårigheter att bilda regeringen med majoritetsstöd. Under 1920-talet avlöste 8 regeringskonstellationer varandra. 88 Genomgående styrdes landet under 20-talet av minoritetsregeringar med begränsad handlingskraft. Ekonomiska svårigheter. Legitimitet minskar. 88   Demokratin var under 20-talet illa sedd inom högern. Trovärdighetsproblem. Antidemokratiska värderingar fanns kvar under hela 30-talet. 89 Högern tvingades att acceptera demokratin. Trycket på politisk delaktighet från lägre samhällsklasserna var för högt.   Politisk apati hos väljarna. 89   Klasskamp och socialism 91 Socialdemokratin: åstundar den ekonomiska och sociala demokratin. 90 Klasskampen stod i fokus, bekände sig fortfarande till den marxistiska idéläran. 90 En ny konfliktstruktur uppstår i och med den politiska demokratins förverkligande och SAP:s socialistkrav. Borgerliga – liberaler och konservativa – ställdes emot socialdemokratin. 91 Socialismens förverkligande – en vision för framtiden. Aktuellt nu: krispolitik och understödja de fattigaste. Den ekonomiska krisen ansågs vara beviset på systemfelet i den kapitalistiska ekonomin. 91   Folkhemsbegreppet introduceras. 91 Folkhemmet.  Kom främst att associeras med Per Alin Hansson. Talet på börshuset 1921. Essensen i talet: Politiska demokratin skall kompletteras med ekonomisk och social. Klasskillnader bort, lika möjligheter åt alla. 92   Kärnpunkten i folkhemsideologin var jämlikhetsidén. Till denna fogades en nationalistisk retorik.   Mobilisering av hemmets vårdarinnor. 92   Intensifierad kampanjverksamhet och förändrad politikerroll. I och med införandet av det demokratiska styrelseskicket kom partierna att få den centrala rollen i det politiska systemet. Riksdagsledamöter hade tidigare haft sina väljare och valkretsar som främsta representationsobjekt.  Självständig ställning gentemot väljare. Röstat efter eget samvete. Med parlamentarismen blev ledamöternas lojalitet gentemot det egna partiet mer och mer viktigare än lojaliteten mot väljarna. 97 Det blev mer tidskrävande att vara riksdagsledamot, statens samhälleliga åtaganden ökade nu. 97       Minoritetsparlamentarismens decennium 98 De proportionella valsystemet medförde arr antalet partier i riksdagen ökade.   20-talets rasbiologi Rasidéerna under 20-talet innehöll en demokratisk potential. 100 Det fanns en nationalistisk underton i det socialdemokratiska folkhemskonceptet. 102 Öppna antisemitismen och grövre form av rasbiologi utmönstrades under 30-talet. Intresset för rashygien fanns kvar i flera decennier. 103               1950-talet. Tvångssteriliseringar sätts igång. Mellan 1937-1967 tvångssteriliserades 60 000 människor. Makarna Myrdal argumenterade för sträng rashygien. 104   Från klasspolitik till folkhemspolitik.  104 Socialdemokratin radikaliseras 104-105 Bekämpandet av klassamhället – Socialdemokraternas främsta politiska målsättning. 107 Per Albin Hansson – samförståndsinriktad. 107   Socialdemokraterna tar över       Seger för samarbetstanken Krisuppgörelsen 1933 – ett genombrott för samarbetskulturen i svensk parlamentarism. I parlamentariska system med proportionell valmetod är samarbete mellan partierna i regel oundvikligt. Annars är det svårt att få till stånd beständiga majoriteter. Samarbetskultur med förhandlingar bakom lyckta dörrar och med stora paketlösningar – en framträdande komponent i den svenska kulturen. Krisuppgörelsen ledde till ökad parlamentarisk stabilitet. Den lade grunden för en stabil arbetslöshetspolitik och jordbrukspolitik.   Minoritetsparlamentarismen ersattes i praktiken av majoritetsparlamentarism. Internationell kontext: parlamentariska demokratier på kontinenten ersätts av auktoritära regimer. 120   Samlingsregering och beredskapsdemokrati. 125 Partier i samlingsregeringen: Socialdemokraterna, högerpartiet, bondeförbundet, folkpartiet.   Skördetid och planhushållningsdebatt 135 Nytt socialdemokratiskt partiprogram 1944. Ortodoxa, marxistisk retorik nedtonas. Fortfarande socialism! ·      Starkare statlig planering – syftar till full sysselsättning ·      Höjd levnadsstandard ·      Rättvisare fördelning   ·      Visst förstatligande ansågs nödvändigt – oljeindustrin, läroboksproduktion, försäkringsväsendet.   Efterkrigstiden. 136 Sverige i en gynnsam position efter 1945. 136 Ekonomisk tillväxt, social stabilitet. Ett inte sönderbombat land. Socialdemokraterna ville nu förverkliga folkhemmet. Planhushållningsdebatten – en av de mest ideologiskt laddade striderna i Sveriges politiska historia. 136 Näringslivet: anti-socialiseringskampanj.   Socialdemokraterna ville ersätta marknadsekonomin med: planmässig hushållning. Produktionen skulle anpassas till de behov som fanns. 138 Ett centralt krav: förstatliga försäkringsväsendet.   1948 års val 139 1948 års andrakammarval – ett av de mest konfliktladdade valen i historien. 139 Knäckfrågan: skulle krisregleringarna kopplas bort eller bli inkörsporten till ett socialistiskt system. 139 Socialdemokraterna kom att slå till reträtt när det gällde planhushållningsfrågan. 141 Ville ej bryta med näringslivet.   Ideologiernas död? 142 I jämförelse med det hätska debattklimatet rörande statsskicket eller socialismens införande var 50-talet idylliskt. Två politikområden blev föremål för intensiv debatt: Pensionerna och utrikespolitiken. 144   Strid om pensioner och utrikespolitik 147 Den svenska modellen – kompromiss mellan arbete och kapital 141, 147. Socialdemokraterna bedrev under 50-talet en relativt näringslivsvänlig politik. Farhågor hos vissa: Hade det ökade ekonomiska välståndet förborgerligat socialdemokratin? Fattig-Sverige var nu borta. Välståndet såg inom socialdemokratin som en förutsättning för en intensifierad välståndspolitik.   Erlander konstaterar: Missnöje och otålighet över att den politiska utvecklingen inte gick tillräckligt fort. Välståndsökningen gav mersmak.   Socialdemokraternas analys: medborgarnas krav är av en dignitet som bara staten kan förverkliga. 149 Socialdemokraterna kom att hämta näring i den frustration som fanns hos många människor. De ville ha bättre sjukvård, utbildning  bostäder och ett starkare socialt skyddsnät. 149   Alternativen: bottentrygghet och egendomsägande demokrati.   ATP-reformen och det starka samhället. 151 Socialdemokraterna ville införa obligatorisk tjänstepension för samtliga löntagare. 150 1959 införde riksdagen den allmänna tjänstepensionen. 153 En annan stor fråga 1959. Omsättningsskatten. 154 Gjordes senare om till mervärdesomsättningsskatt (moms).   Strid om utrikespolitiken 156 Alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. 156 Knäckfråga: Vilket handlingsutrymme inom utrikespolitiken fanns för Sverige? Enligt Nils Andrén ledde Hjalmarssonaffären till att socialdemokraterna fick tolkningsföreträde av neutralitetsdoktrinen. Central komponent i den socialdemokratiska doktrinen: trovärdighet. Denna förutsatte att Sverige undvek samarbete med de båda supermakterna och aktade sig för att inte provocera dem. 156   Småstatsrealismen 157   Vänstervind och ny författning. Minskning av klassröstning. 168   Socialdemokraternas särställning 168 Somliga ansåg att de borgerliga hade anpassat sin politik till de utgångspunkter som formulerats av socialdemokraterna. 169 Den nya författningen Från och med 175 Trädde i kraft den 1 januari 1975. Ingen maktdelning 178, 182 Hur första kammaren fungerade 181.   Konfrontationens decennium 185 1970-talet: konfrontationens decennium. Konflikterna kretsade kring två frågor: löntagarfonderna och kärnkraften.   Socialdemokraterna och ägandet 187 När frågan om socialismen aktualiserades efter allmänna rösträttens införande visade det sig att socialdemokraterna inte var beredda att driva kravet på ett avskaffande av den privata äganderätten. 188   Svenska modellen i kris Viktigt kapitel 189 Sverige genomsyrades av den socialdemokratiska synen 190 Flera orsaker till att den svenska samförståndsmodellen gick i graven. 195       Från den tredje vägen till den enda världen. 215   Mot ett paradigmskifte. I Svensk politik har målet om full syselsättning varit det övergripande målet för ekonomiska politiken. Keynes. Staten skall hantera konjunktursvängningar genom att dämpa eller stimulera efterfrågan. Innebar en seger för statens allsmäktighet.  Genom finanspolitik kunde staten påverka nivån på sysselsättningen och inflationen.   40-tidigt 70-tal. Oavbruten tillväxt.  Full sysselsättning rådde oavbrutet. Ända fram till slutet av 80-talet var bekämpningen av arbetslösheten det överordnade målet för finanspolitiken.     Höga löneavtal och fortsatt låg tillväxt ledde dock till ökad inflation. Trots att arbetslösheten i Sverige var lägre jämfört med andra länder kom fokus för den ekonomiska politiken att bestå.   Mot slutet av 80-talet kom dock inflationsmålet att överordnas sysselsättningsmålet. Varför dröjde det lång tid innan Sverige omprioriterade? ·      Den starka tilltron till staten minskade successivt under 80-talet.     Viktigt   Den ekonomiska politiken fördes efter Rehn-Meidnermodellen. Utgick från principen om solidarisk lönepolitik. 219   Det är en myt att den ekonomiska politiken i Sverige har byggt på den keynesianska modellen under efterkrigstiden. Någon aktiv finanspolitik med syfte att hålla arbetslösheten nere med hjälp av efterfrågestimulanser fördes inte förrän på 70-talet då arbetslösheten började stiga. 220   Nationalstatens kris.  221 Viktig förklaring till politikomläggning – globalisering. 221   Marknadsanpassning. Trendbrott inom svensk politik. Rosornas krig. 221   Ideologisk förändring inom socialdemokratin. 222 Efter decennium med globalisering och den nyliberala vågen blev acceptansen för en mer marknadsanpassad politik mer större inom socialdemokraterna.   Skattereformen 222   Novemberevolutionen. 225 Avregleringen av kreditmarknaden. Tjänstemannens politiska beslut. 226   Två framträdande drag i den svenska politiska kulturen. 226   ·      Samförståndsandan ·      Rationalitetsmaximen.   Bra summering av 1980-talet. 227 Ubåtsincidenten var startpunkten för en långvarig strid om utrikespolitiken i Sverige. 231 Den konfrontation som skedde kring utrikespolitiken, främst mellan socialdemokraterna och moderaterna, saknar motstycke i modern svensk politik i fråga om hätskhet. 232   Moderaterna vill omvärdera neutralitetspolitiken. 234     Svenskt medlemskap i EU Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den europeiska unionen. EFTA- frihandelsorganisation utan överstatliga inslag. Tage Erlander. Metalltalet 1961     Diskursiv förändring av demokratibegreppet. 248 Viktigt att läsa – en motsträvig europé. 254   Viktigt Om socialdemokratins högervridning under 80-talet. 263                   Strid och samförstånd under 200 år – en summering   Det parlamentariska embryot i 1809 års regeringsform. Kungen delade lagstiftningsmakten. Därför kunde han inte agera autonomt när han tillsatte statsråden. Möjligheterna att få igenom regeringsförslagen var större om statstråden var förankrade i riksdagsopinionen.  297   Statsrådens ställning gentemot kungen stärktes 1840 i och med departementalreformen. Ett avgörande ögonblick för parlamentarismens utveckling var uppgörelsen mellan Gustav V och Nils Edén 1917. 297   Den svenska staten kom att förändras. Den offentliga verksamheten växte. Radikal bostadsomflyttning.   Den socialdemokratiska hegemonin. Makt över tanken. 298, 300 Alla partier bekänner sig sedan länge till den välfärdsstatsideologi som varit grunden i det socialdemokratiska idéarvet. 300 Eller är det en borgerlig hegemoni som segrat? 300 Kontinuitet och förändringar i Socialdemokraternas politik och värderingar.   Socialdemokraternas statsvänliga hållning – en orsak till att man förordade reformism. 299     Utmärkande för svensk politisk kultur: samförståndet. Gäller både form och innehåll. ·      Bred ideologisk samsyn mellan partierna. Värdegemenskap.   ·      Särskild beslutskultur.   Institutionella mekanismer som underlättar för samförstånd. Premissen: konflikter är av ondo och bör undvikas. I Sverige finns en kompromissmodell med gamla anor.   Kompromissmodellen kännetecknas av rationalitetstänkande. Partier förenas av en gemensam norm: saklighet är det centrala värdet i politiken. Omfattandet av inslaget av expertkunskap måste förstås i detta ljus. 302. Effektivitetsvärden har spelat en central roll i den svenska författningspolitiken. 302   Sociala ingenjörskonsten betydande roll i politiken. 302   Förändring av det politiska deltagandet karaktär. 306                      

FÖRSVARSHÖGSKOLAN Grundkurs i Statsvetenskap Delkurs 2: Politik och förvaltning i förändring   Kursvecka Läsanvisningar (9)1 Möller + Norén Bretzer kapitel 1-2 samt inför seminariet Norén Bretzer kapitel 3 särskilt om lagstiftnings-processen. (10) 2 Norén Bretzer kapitel 4-8 + Kopstein och Lichbach kapitel 1 och 2, Westberg. (11) 3 Tallberg + Norén Bretzer kap 9. (12) 4 Inför tentan ovanstående litteratur + Norén Bretzer kapitel 10 (13) 5 Kopstein och Lichbach enligt föreläsningarna (14) 6 Kopstein och Lichbach enligt föreläsningarna och seminarieunderlaget (15) 7 Lämplig kurslitteratur för din PM   Svensk politisk historia. Tommy Möller   Ståndsriksdagen avskaffas 1866 Första kammaren. Valdes indirekt via landsting och stadsfullmäktigeförsamlingar. Andra kammaren. Valdes i samfällda och direkta val.    Upphovsmannen till representationsformen: Louis De Geer. Argument: ståndsriksdagen är en anakronism. Nya samhällsklasser rymdes inte inom de befintliga stånden.   Följder: den moderniserade riksdagen kom att spela en allt större roll. Dess inflytande över regeringen ökade. En successiv parlamentarisering av statsskicket följde. 18     Det dubbla konstitutionella arvet: lokal självstyre och stark centralmakt Lokalt självstyre sedan medeltiden. Sedan Gustav Vasa en expanderande centralmakt. Stormaktstiden. Det dubbla arvet har bestått – fortfarande ett utmärkande drag i det svenska styrelseskicket Den politiska kulturen präglas av en demokratisk folkrörelsetradition och anspråk på medborgerlig delaktighet och en tilltro till statsmakten och det offentliga.  18     1809 års regeringsform. Förpassas 1 januari 1975. 1975. Framstått som obsolet i ett århundrade. Redan vis sekelskiftet gör man skillnad mellan den ”levande” och den ”skrivna” författningen. 1809 RF. Bygger på maktdelningsläran 21 Institutioner hålls åtskilda. Skall balansera varandra.  Maktmissbruk undvikas- Undvika för stark kungamakt och otyglat riksdagsvälde. 21     Riksdagen. Får starkare roll ·       Ansvaret för statens inkomster och utgifter. Makten över beskattningen. ·      Delar lagstiftningsarbetet med kungen. 22 ·      Skulle kontrollera statsförvaltningens verksamhet   ·      Kontrollera statsrådens arbete (kungens rådgivare)   Statsråden. Formellt bara rådgivare åt kungen. Kungen behöver inte riksdagens godkännande när statsråden utnämns.   Rådgivarna dock konstitutionellt ansvariga inför sina råd och kunde ställas till svars inför riksdagen. Detta var riksdagens kontrollfunktion.   Författningen krävde att kungen rådgjorde med statsråden innan beslut fattades i konseljen.   Därmed fanns maktdelning även i den exekutiva sfären.     Karl XIV Johan. Allenarådandets tid. 22   Statsråden hade med RF fått en svag ställning gentemot kungen. Fick inte tid att fördjupa sig i ärenden.       Departementalreformen. 1840 Viktigt steg mot mer modern regering.     Statsråden hade med den nya regeringsformen fått en förhållandevis svag ställning gentemot kungen. De fick inte tid att fördjupa sig i de ärenden de skulle ha synpunkter på.       Sju av kungens rådgivare fick ansvar för vart sitt departement. 23 Tre konsultativa statsrådaposter tillsätts (statsråd utan portfölj).   Statsrådens ställning gentemot kung och riksdag stärktes. Kungen utsåg dock statsråden själv.   Statsråden även nu föremål för riksdagens granskning. Kunde bli prickade om de begick fel i ämbetsutövning. Deras politiska överväganden dock bortom riksdagens kontroll.   Departementalreformen viktig för parlamentarismens utveckling. Statsrådens ställning gentemot kungen ökar. Fick större formellt ansvar för sina sakområden. Utvecklade alltmer större kunskaper inom sina fack.     Sedan 1720 hade ämbetsverken en självständig ställning i förhållande till departementen.  Så förblir det. 23   1840. Tre syner på hur förhållandet mellan kungen och rådgivare skulle se ut.   ·      Konservativa ·      Reformkonservativa ·      Liberaler 25     Statsrådsberedningen införs. Här bereds de frågor som skall upp till konseljen. Gav statsråden möjlighet att diskuteras sig samman. Ger dem en starkare position gentemot kungen.         Viktigt Maktdelningskonstruktionen i 1809 RF innehöll ett embryo till parlamentarisk utveckling. Kungen delade lagstiftningsmakten med riksdagen. Det innebar att han var tvungen att ta hänsyn till riksdagsopinionen när han utsåg sina statsråd (rådgivare). 24               Representationsform och införande av statsministerämbete. 24   Riskdagens ställning på undantag under Karl XIV Johan.   ·      Stark kung ·      Riksdagen fungerade ineffektivt. ¾ stånd för beslut. Sammankallas vart 5:e år.     Prästeståndets monopol utmanas av väckelserörelser. 25   Tvåkammarriksdagen. Består av.   ·      Indirekt vald första kammare Väljs via landsting och de större städernas kommunfullmäktigar.   ·      Direktvald andra kammare.   Kamrarna likställda. För lagändring krävs båda kamrarnas bifall. I budgetärenden skulle en gemensam omröstning äga rum om kamrarna fattade olika beslut.   Riksdagen skulle nu samlas årligen.   Ledamöterna skulle väljas av valmanskåren i dess helhet.   Nya rösträttsregler. 25   1862. Kommunallagsreformen. Regional nivå inrättas i det politisk systemet.     Representationsreformen bidrog sammanfattningsvis till att stärka riksdagens ställning i det svenska statsskicket. 26       Departementalreformen ansågs ha försvagat regeringen. Statsministerämbetet införs 1876 (?). Är inte en regeringschef. Innebär inrättandet av en arbetsledare och samordnare i det löpande regeringsarbetet. 27     Reformmotståndare. Reformsanhängare. 27   Mellan strid och samförstånd Tvåkammarriksdagen. En grund för partiväsendets framväxt och demokratiseringsprocessen. 28   Sverige fick en modern representation.   Ståndsriksdagsbdebatten. Samförståndsargument och rationalitetssträvanden. Brukat förknippas med svensk politisk kultur.   Ståndsriksdagen var vid 1866 en ineffektiv institution. Detta pga. den otidsenliga representationsprincipen. 29   Den fördemokratiska perioden De första valkampanjerna kännetecknades av låg aktivitetsnivå, såväl bland väljare som bland kandidater. 33 Överlag fanns en negativ inställning till valagitation.  Dessutom saknades det partier.       Var femte myndig man röstberättigad. Kvinnor utestängda.  Reform sågs som liberal av samtid. Konservativa slöt dock upp bakom denna.   En apolitisk kultur 34 Den politiska kulturen under den fördemokratiska erans inledande skede präglades av medborgerlig passivitet.   1884. Var fjärde rötberättigad deltar i valen. Valen en praktik för ytterst få människor. 34 Arbetarklassens politiskt marginaliserad fram tills att allmän rösträtt införs.35 Antalet röstberättigade växte dock kontinuerligt under hela 1800-talet. Stigande inkomster och inflation. 34   Första kammaren. Utsågs indirekt av kommuner och landsting. Fram till allmän rösträtt domineras den av överklassen. Domineras av adelsmän och storgodsägare. Om rösträttskrav till kamrarna. 34   Den apolitiska kulturen präglade kommunalvalen än mer. 35 Orsaker: Graderad rösträtt skapade passivitet, kommunernas verksamhet begränsad.  35     Lydnad och förnöjsamhet 34   Ideologi i samhället förklarar politisk passivitet. Ideologi präglas av Luthers tankar: förnöjsamhet och lydnad (mot andlig och världslig makt).   Politiska kulturen utmärks av att samhället var disciplinerat. Utbredd fatalism och diffus tilltro till de härskande. 36   Vid denna tid har svenskarna svaga grupplojaliteter. Auktoritetsorienterade och regelberoende.   Överhetens tankekontroll. Gramsci. Överheten legitimerar sin maktkontroll.36   Hegemonibegreppet. Hegemonisk maktutövning innebär inte att de underlydande klasserna inte upplever sig förtyckta, utan att de tvärtom sluter upp bakom förhärskande normer, värderingar, attityder. 36   Enligt Molin finns det klara beröringspunkter mellan Gramscis teori och svensk utveckling under fördemokratiska epoken.   Liberalerna var oroade över arbetarklassens revolutionära potential. Liberaler: försökte idealisera det svenska industrisamhället och möta arbetarklassens reformkrav med en viss välvilja medan revolutionära falangen motarbetades. 37 Hegemoniteoretisk analys handlar om senare delen av 1800-talet. Kan appliceras på perioden innan klasskampen.   Apatin var utbredd även i välsituerade samhällsklasser. ”Hälsan tiger still”, statens omfattning ännu begränsad. 38   Tullstriden 1880-talet. Bryter den politiska apatin. Banade vägen för det moderna partiväsendet.   Bakgrund: djup ekonomisk kris som drabbar jordbruket. Sverige hade länge haft protektionistisk politik. Efter internationella påtryckningar går Sverige mer mot frihandel.   Tullar på spannmål och animala livsmedel tas bort. Slutet av 1870-talet föll priserna på jordbruket kraftigt. Svensk jordbruk drabbas.           Opinion mot frihandel bildas. Tullanhängare för nationalistisk retorik. Blir startskottet för en ny konservatism. Motstånd mot frihandel, massvälde och kulturell förflackning. 38   Tullstriden kulminerar i nyval 1877. Valdeltagande fördubblades. 39   Tullstriden hade en konstitutionell dimension. 39 Kungen och protektionister vill undvika parlamentariskt prejudikat. 39   Folkrörelsernas framväxt 41 Gammal tradition i Sverige av frivilliga sammanslutningar kopplade till den lokala självstyrelsen. Fram till 1600-talet var organisationsväsendet lokalt baserat: byar, socknar, häraden. Under 1800-talet trängs detta tidiga organisationsväsen tillbaka. Lokalt valda länsmän ersattes av statliga tjänstemän.   Nytt organisationsväsende börjar växa fram. Under början av 1800-talet: staten drev aktivt på föreningsbildandet. Detta i förhoppningen om att föreningarna skulle åta sig sociala uppgifter och verka statsavbördande.   Nya folkrörelser växer fram. Väckelserörelsen 1870-talet. Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen 1880-talet. 41 Försökte genom personlig övertalning påverka individen. Bedrev även allmänpolitisk verksamhet. Försökte påverka statsmakten genom opinionsbildning. Innan de politiska partierna uppkom fungerade de som valorganisationer. Framgång. 25% av ledamöterna i AK var i början av 1900-talet medlem i frikyrkorörelsen.   Folkrörelserna spelade en viktig roll i demokratiseringsprocessen. Inom forskningen har de demokratiska arbetsformerna och den jämlika miljön framhållits som särskilt viktig.   De bröt ner det gamla privilegiesamhället genom att de representerade en annan typ av solidaritet. Vertikal solidaritet (far-son, husbonde-anställd) byttes mot horisontell (riktades mot nykterhetslogen eller församlingen). Ref: propagerade de inte för rösträtt? Folkriksdagar, politisk mobilisering utanför formella arenorna… Viktiga för det nya samhället. Demokratiska arbetsformer och jämlik miljö. Folkrörelser satsar på dialog ej konfrontation. Leder till reformistisk socialism istället för revolutionär. 41 Detta och en tilltro till statsmakten kan ha stärkt den reformistiska falangen inom arbetarrörelsen.       Växte fram i opposition mot det etablerade samhällets maktstrukturer Präglades av egalitär ideal.     Överhetstilltro och folkligt inflytande. Det finns ett motsägelsefullt drag i den svenska historien.   ·      Å ena sidan finns en lokal självstyrelsetradition ·      Å andra sidan en utveckling mot en stark centralmakt.   Centralmakten har kontinuerligt stärkts – historisk linje. Centralmakten har i den svenska historien kontinuerligt stärkts. Oavsett om det har handlat om kungligt envälde, ämbetsmannastyre eller ständervälde. Parallellt har allmogens ställning genomgående varit förhållandevis stark.41 Bönderna erhöll tidigt folkrepresentation. Idén om folkligt inflytande levande i flera hundra år innan demokratiseringsprocessen. 41   Föreställningen om folkligt inflytande kom att spela en viktig roll i och med de tidiga folkrörelsernas framväxt. 42   Viktiga grundläggande inslag i den svenska politiska kulturen.   Frihetlig tendens, ett historiskt drag i den svenska politiken. Jämlikhet. Rötterna till denna kultur kan spåras ned i medeltida samhällsstrukturer.   Representationsreformen. Bygger på idé att individen kan tala för sig. Liberal.   Parallellt till jämlikhetsdimensionen fanns en tilltro TILL ÖVERHETEN. Expansionen av statsmakten och reformerna under 1900-talet hade denna tilltro som förutsättning.   Hur var denna överhetstilltro möjlig? ·      En demokratisk överhetstilltro var möjlig då samhället inte varit särskilt feodalt eller burits upp av en statsmakt där repression varit et framträdande drag. Exempelvis hade bönderna sedan tidig modern tid varit representerade i riksdagen.   Överhetstilltro bidrar till att arbetarrörelsen valde reformismen.     På tröskeln till demokrati 45 Tullfrågan resulterade i en ny relation mellan riksdagsmän och väljare. Representationsrollen hade tidigare varit obunden. Riksdagsledamöter hade varit fria att agera efter eget samvete. Nu sjösattes idén om att riksdagsledamöterna skulle ge uttryck för folkets vilja.   Efter tullfrågan: skepsis mot valagitation, riksdagspartierna bedrev inga valkampanjer. Partierna fungerade enbart som lösligt sammanhållna grupperingar i riksdagen.  Två decennier efter tullstriden hade ett modernt partiväsende uppstått. Tullstriden innebar en vitalisering av det politiska livet.   1890: talet: rösträttsfrågan hamnar i fokus, på utomparlamentariska arenor. Gäller särskilt kvinnliga rösträttsförkämpar.   Unionskrisen 47   Outvecklat partiväsende. 48 Politisk stiltje fram till tullfrågan berodde mycket på att partiväsendet var utvecklat.   Outvecklat partiväsende =politisk stiltje.   Tullstriden resulterade i en ny relation i förhållandet mellan riksdagsman och väljare.   Initialt: lösligt organiserade partier som höll låg profil utåt.   1889.  SAP bildas. Bildandet av SAP innebar en förnyelse av partiväsendet De grupper partiet appellerade till fick ej rösta. Det dröjde innan partiet blev representerat i riksdagen. Vad innebar denna förnyelse av partiväsendet, vad var det som var modernt med SAP? ·      Partiet var en riksorganisation.   Partier försökte aktivt massmobilisera väljare över hela landet.   Det hade funnits partiliknande organisationer tidigare. Men dessa hade haft en låg profil utåt.     SAP. Initialt marxistiskt. Sent 1890-tal: partiet tonar ned klasskampsretoriken. Slår in på reformismen inom befintliga samhällets ramar. 1917 delas partiet. Vänsterfalang bildar Socialdemokratiska vänsterpartiet.     Vid samma tid bildas två andra partier med en rikstäckande organisation.   1902: Frisinnade landsföreningen 1904: Allmänna valmansförbundet. Partibildning sker med vånda.     Nu fanns partier som var organiserade i hela landet. Riksorganisationer.           ·      Krav på samfällt agerande växer, disciplin ·       Partiledarnas makt ökar. 49 I början på sekelskiftet blev politiska organisationer den centrala plattformen för politisk aktivitet. 49         Rösträttsstriden tar fart. 49 I och med representationsreformen: marginell utvidgning av valmanskår. Var femte myndig man hade rösträtt. Syftet med representationsreformen var att gynna medelklassen. Makten kom länge att ligga kvar i den jordägande aristokratins händer. 50 Innehav av förmögenhet: sågs som en viktig kvalifikation för rösträtt. Inkomststrecket sattes högt, egendomssträcket lågt. Egendomsägande klassen uppfattades som pålitlig och som en garant för stabilitet.   Tryck på allmän rösträtt inte särskilt hårt under första decennier efter representationsreformen. 50 1890:talet: rösträttsdebatten intensifieras. Frågan om kvinnors rösträtt underordnad.   4 argument hos rösträttsanhängarna. 51 ·      En man – en röst – ett gevär ·      Rösträtt – en rättighet. Rösträtt skulle skapa nationell samhörighet.     Konservativ motvilja. Djup antidemokratism. 52-53 Rädslan för pöbelvälde, demagogiska ledare.   Motståndte mot demokratiseringen var alltså starkt bland de konservativa. 53     Mot ett avgörande.  54 Inget av partierna drev kravet på allmän rösträtt. Folkriksdagar 1893 och 1896. I början av 1900-talet: uppenbart att rösträttsreglerna behövde revideras. Propositioner om allmän rösträtt framläggs. 54-55 Runt 1905. Insikt bland högermän att det inte gick att stå emot kraven på allmän rösträtt.   Konservativa vill handla taktiskt, begränsa skadan. Konservativt förslag: proportionellt valsystem Genom detta valsätt skulle minoriteten kunna göra sig gällande.   De första åren runt sekelskiftet får debatten om allmän rösträtt ett annat fokus. Nu handlar det inte längre om rösträttens vara eller icke-vara. Istället utspelar sig en politisk kamp om hur valen till riksdagen skall utformas. Konungamakt med herremakt – eller med folkmakt? Ett möjlighetsfönster öppnas för Arvid Lindman 1907. 58   Rösträttsreformen 1907-1909. 59, Från 1911 års val var samtliga män över 24 år röstberättigade i valen till den andra kammaren.   Proportionellt valsätt. Implikation: partierna legaliseras. Det proportionella valsättet förutsatte att partierna hade den centrala rollen i valen. Partierna stärker sina grepp om valkampanjer genom att landet indelas i valkretsar. De byggde även upp valkretsorganisationer – stort organisatoriskt framsteg.     Framväxande partiväsendets betydelse för politisk kultur. Socialdemokratin mobiliserade underklassen. Fatalistisk orientering ersätts av egalitär orientering. Medvetande om maktpotential – grupplojalitet utvecklas. Auktoritetstilltron minskar.               Samförståndets formativa moment.   Liksom vid representationsreformen blev rösträttsreformen 1907-1909 möjlig genom att det politiska etablissemanget gav efter.   Vid reformerna 1866 och 1907 utvecklades institutionella mekanismer som syftade till att få garantier för en samförståndsbaserad utveckling.   1866 Utformas enligt maktdelningspremiss. ·      Första och andra kamrarna likställda. ·      Röst- och valbarhetsreglerna utformades så att den maktägande adeln gavs möjlighet att förhindra en radikal omstörtning     1907 Maktdelningstanke låg även till grund för rösträttsreformen   ·      Proportionell valmetod och första kammarens ställning borgade för konservativ motvikt.   Viktigt 61 Med proportionellt valsystem lades grunden för modernt flerpartisystem. Den viktigaste institutionella grunden för en konsensuspräglad politisk kultur. Med flera partier blev det ej troligt att något parti skulle uppnå egen majoritet. Samarbete skulle bli nödvändigt.   Ett nytt styrelseskick tar form 63 Rösträttsreformen 1907-1909. Antalet väljare fördubblades Socialdemokraterna fick starkt framåt. 63     Striden om statsskicket tar fart I och med rösträttsreformen 1907-1909 var den personliga kungamaktens tid förbi. Det var nödvändigt att ta hänsyn till opinionen i riksdag. Särskilt den som fanns i den andra kammaren efter att allmän rösträtt för män var införd.   Gustav V:s agerande visade att han inte till fullo accepterade parlamentarismen (Kung sedan 1907). Parlamentarismens grundsats: regeringen skulle baseras på riksdagens majoritetsförhållanden.   Vid denna tidpunkt började alltfler skilja mellan den skrivna och den levande författningen. Karl Staaf ansåg att det förekom en parlamentarisk praxis.   Kungen delade den lagstiftande makten med riksdagen. Tvingades ta hänsyn till den opinion som fanns i riksdagen.   Parlamentarisk tendens 64 Under senare delen av 1800-talet hade denna parlamentariska tendens funnits. Exempelvis tvingas Gustav V acceptera Karl Staaf som statsminister 1911.     Staaf – ansåg att parlamentarismen var en del av styrelseskicket. Kungen skulle därmed avstå sin formella rätt att styra riket. Detta ville inte Gustav V under försvarsstriden. 64 Kungen ville ej avstå sin rätt att styra riket.   Storstrejk 1909 Den konstitutionella tvistern pågår mot bakgrund av en växande social och politisk oro i Sverige.   Frustration över långsamheten i det politiska reformarbetet. Även en frustration över situationen på arbetsmarknaden. 1909. Storstrejk misslyckas. Splittring mellan revolutionärer och reformister inom SAP:   Ett varningens ord – Sven Hedin. Rysskräck. Insamlingen till F-båten.         Borggårdskrisen. 65 Konstitutionell tvist mellan Gustav V och Karl Staaf.  64 Försvarsvänliga inställningar hos högern, bönderna och även inom liberalernas led. Infanteriets övningstid minskar. Kritik växer. Borggårdskrisen handlade inte enbart om försvarsanslag utan också om kungens konstitutionell roll. 66 Bröt Gustav V mot konstitutionen? 66-67     Personlig kungamakt och krav på republik 67 Gustav V: varje önskan eller strävan i riktning av en personlig kungamakt är och skall alltid bliva mig främmande”. Kungen omgavs av konservativa som ville få honom att utöva personlig kungamakt.   Konservativa ideologer, anhängare av personlig kungamakt. Sven Hedin Rudolf Kjellén.  Tog avstånd från parlamentarismen. Ansågs vara nationellt söndrande. Organismteorin. Staten bör organiseras efter en hierarkisk princip. ”Den sanna folkviljan” kom bäst till uttryck om den uttolkades av en enväldig härskare i nära symbios med folket. 67   Huvudfrågan i den politiska debatten: hade kungen rätt att handla som RF 1809 föreskrev, eller hade statschefens roll förändrats i takt med samhällsutvecklingen? 68   Republikanism ej hos liberaler men hos socialdemokraterna. 68   Det demokratiska genombrottet Kungen godkände 1917 den nya regeringen – med socialistsikt inslag. Kungen gav dessutom ett antal eftergifter. Förklaring: revolution i Ryssland, centralmakternas stundande nederlag. Rädd för att missta kronan. ·      Kungen accepterade att inte ha andra rådgivare än vad konstitutionen angav. ·      Han accepterade att om han inte hade förtroende för regeringen – då skulle han tydligt meddela detta. Ingen repris på borggårdkrisen. ·      Kungen förband sig att vara lojal mot regeringen.   Gustav V:s eftergifter till regeringen Edén har av Brusewitz tolkats som en ”kapitulationsakt”.   Mycket viktigt Det hade länge funnits tendenser till en parlamentarisk utveckling.  Läs från och med 70 Borggårdskrisen bör inte ses som ett bakslag mot parlamentarismen…73 Förslaget till en demokratisk författning läggs fram 1918. 72 Från och med 1921 finns allmän rösträtt i Sverige. 73   Den antidemokratiska opinionen 73 Alla accepterade inte den nya författningen. Kungen solidariserade sig dock med den. Genom hans agerande pacificerades den antidemokratiska opinionen. 73 Högern kännetecknades av pragmatism76   Den lilla rösträttsfrågan 77 Den andra rösträttsreformen antogs av riksdagen 1919. Då fick även kvinnorna rösträtt. Från och med 1921 hade Sverige kvinnlig rösträtt.   Systemskiftet fullbordat. 81 Händelseutvecklingen i Sverige påverkades i hög grad av den internationella händelseutvecklingen. 72 Turbulent inrikespolitisk utveckling. Demonstrationer 1918. Stormaktsnostalgin slocknar för alltid. 83 Nationalismen som vuxit fram under 1800-talet slocknade inte.   Den nya tiden 87 1917. Inför Nils Edén hade kungen erkänt den parlamentariska principen. Redan innan hade det fock funnits parlamentariska tendenser, kungen hade haft en viss acceptans av den parlamentariska principen. Efter regeringsbildningen följde händelser som visade att kungens roll inte enbart var av ceremoniellt bruk.  87       Valvinds och vågmästarparlamentarism 87 Införandet av den proportionella valmetoden ledde till en fragmentering av partisystemet. Ett flerpartisystem hade etablerats. Därmed uppkom svårigheter att bilda regeringen med majoritetsstöd. Under 1920-talet avlöste 8 regeringskonstellationer varandra. 88 Genomgående styrdes landet under 20-talet av minoritetsregeringar med begränsad handlingskraft. Ekonomiska svårigheter. Legitimitet minskar. 88   Demokratin var under 20-talet illa sedd inom högern. Trovärdighetsproblem. Antidemokratiska värderingar fanns kvar under hela 30-talet. 89 Högern tvingades att acceptera demokratin. Trycket på politisk delaktighet från lägre samhällsklasserna var för högt.   Politisk apati hos väljarna. 89   Klasskamp och socialism 91 Socialdemokratin: åstundar den ekonomiska och sociala demokratin. 90 Klasskampen stod i fokus, bekände sig fortfarande till den marxistiska idéläran. 90 En ny konfliktstruktur uppstår i och med den politiska demokratins förverkligande och SAP:s socialistkrav. Borgerliga – liberaler och konservativa – ställdes emot socialdemokratin. 91 Socialismens förverkligande – en vision för framtiden. Aktuellt nu: krispolitik och understödja de fattigaste. Den ekonomiska krisen ansågs vara beviset på systemfelet i den kapitalistiska ekonomin. 91   Folkhemsbegreppet introduceras. 91 Folkhemmet.  Kom främst att associeras med Per Alin Hansson. Talet på börshuset 1921. Essensen i talet: Politiska demokratin skall kompletteras med ekonomisk och social. Klasskillnader bort, lika möjligheter åt alla. 92   Kärnpunkten i folkhemsideologin var jämlikhetsidén. Till denna fogades en nationalistisk retorik.   Mobilisering av hemmets vårdarinnor. 92   Intensifierad kampanjverksamhet och förändrad politikerroll. I och med införandet av det demokratiska styrelseskicket kom partierna att få den centrala rollen i det politiska systemet. Riksdagsledamöter hade tidigare haft sina väljare och valkretsar som främsta representationsobjekt.  Självständig ställning gentemot väljare. Röstat efter eget samvete. Med parlamentarismen blev ledamöternas lojalitet gentemot det egna partiet mer och mer viktigare än lojaliteten mot väljarna. 97 Det blev mer tidskrävande att vara riksdagsledamot, statens samhälleliga åtaganden ökade nu. 97       Minoritetsparlamentarismens decennium 98 De proportionella valsystemet medförde arr antalet partier i riksdagen ökade.   20-talets rasbiologi Rasidéerna under 20-talet innehöll en demokratisk potential. 100 Det fanns en nationalistisk underton i det socialdemokratiska folkhemskonceptet. 102 Öppna antisemitismen och grövre form av rasbiologi utmönstrades under 30-talet. Intresset för rashygien fanns kvar i flera decennier. 103               1950-talet. Tvångssteriliseringar sätts igång. Mellan 1937-1967 tvångssteriliserades 60 000 människor. Makarna Myrdal argumenterade för sträng rashygien. 104   Från klasspolitik till folkhemspolitik.  104 Socialdemokratin radikaliseras 104-105 Bekämpandet av klassamhället – Socialdemokraternas främsta politiska målsättning. 107 Per Albin Hansson – samförståndsinriktad. 107   Socialdemokraterna tar över       Seger för samarbetstanken Krisuppgörelsen 1933 – ett genombrott för samarbetskulturen i svensk parlamentarism. I parlamentariska system med proportionell valmetod är samarbete mellan partierna i regel oundvikligt. Annars är det svårt att få till stånd beständiga majoriteter. Samarbetskultur med förhandlingar bakom lyckta dörrar och med stora paketlösningar – en framträdande komponent i den svenska kulturen. Krisuppgörelsen ledde till ökad parlamentarisk stabilitet. Den lade grunden för en stabil arbetslöshetspolitik och jordbrukspolitik.   Minoritetsparlamentarismen ersattes i praktiken av majoritetsparlamentarism. Internationell kontext: parlamentariska demokratier på kontinenten ersätts av auktoritära regimer. 120   Samlingsregering och beredskapsdemokrati. 125 Partier i samlingsregeringen: Socialdemokraterna, högerpartiet, bondeförbundet, folkpartiet.   Skördetid och planhushållningsdebatt 135 Nytt socialdemokratiskt partiprogram 1944. Ortodoxa, marxistisk retorik nedtonas. Fortfarande socialism! ·      Starkare statlig planering – syftar till full sysselsättning ·      Höjd levnadsstandard ·      Rättvisare fördelning   ·      Visst förstatligande ansågs nödvändigt – oljeindustrin, läroboksproduktion, försäkringsväsendet.   Efterkrigstiden. 136 Sverige i en gynnsam position efter 1945. 136 Ekonomisk tillväxt, social stabilitet. Ett inte sönderbombat land. Socialdemokraterna ville nu förverkliga folkhemmet. Planhushållningsdebatten – en av de mest ideologiskt laddade striderna i Sveriges politiska historia. 136 Näringslivet: anti-socialiseringskampanj.   Socialdemokraterna ville ersätta marknadsekonomin med: planmässig hushållning. Produktionen skulle anpassas till de behov som fanns. 138 Ett centralt krav: förstatliga försäkringsväsendet.   1948 års val 139 1948 års andrakammarval – ett av de mest konfliktladdade valen i historien. 139 Knäckfrågan: skulle krisregleringarna kopplas bort eller bli inkörsporten till ett socialistiskt system. 139 Socialdemokraterna kom att slå till reträtt när det gällde planhushållningsfrågan. 141 Ville ej bryta med näringslivet.   Ideologiernas död? 142 I jämförelse med det hätska debattklimatet rörande statsskicket eller socialismens införande var 50-talet idylliskt. Två politikområden blev föremål för intensiv debatt: Pensionerna och utrikespolitiken. 144   Strid om pensioner och utrikespolitik 147 Den svenska modellen – kompromiss mellan arbete och kapital 141, 147. Socialdemokraterna bedrev under 50-talet en relativt näringslivsvänlig politik. Farhågor hos vissa: Hade det ökade ekonomiska välståndet förborgerligat socialdemokratin? Fattig-Sverige var nu borta. Välståndet såg inom socialdemokratin som en förutsättning för en intensifierad välståndspolitik.   Erlander konstaterar: Missnöje och otålighet över att den politiska utvecklingen inte gick tillräckligt fort. Välståndsökningen gav mersmak.   Socialdemokraternas analys: medborgarnas krav är av en dignitet som bara staten kan förverkliga. 149 Socialdemokraterna kom att hämta näring i den frustration som fanns hos många människor. De ville ha bättre sjukvård, utbildning  bostäder och ett starkare socialt skyddsnät. 149   Alternativen: bottentrygghet och egendomsägande demokrati.   ATP-reformen och det starka samhället. 151 Socialdemokraterna ville införa obligatorisk tjänstepension för samtliga löntagare. 150 1959 införde riksdagen den allmänna tjänstepensionen. 153 En annan stor fråga 1959. Omsättningsskatten. 154 Gjordes senare om till mervärdesomsättningsskatt (moms).   Strid om utrikespolitiken 156 Alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. 156 Knäckfråga: Vilket handlingsutrymme inom utrikespolitiken fanns för Sverige? Enligt Nils Andrén ledde Hjalmarssonaffären till att socialdemokraterna fick tolkningsföreträde av neutralitetsdoktrinen. Central komponent i den socialdemokratiska doktrinen: trovärdighet. Denna förutsatte att Sverige undvek samarbete med de båda supermakterna och aktade sig för att inte provocera dem. 156   Småstatsrealismen 157   Vänstervind och ny författning. Minskning av klassröstning. 168   Socialdemokraternas särställning 168 Somliga ansåg att de borgerliga hade anpassat sin politik till de utgångspunkter som formulerats av socialdemokraterna. 169 Den nya författningen Från och med 175 Trädde i kraft den 1 januari 1975. Ingen maktdelning 178, 182 Hur första kammaren fungerade 181.   Konfrontationens decennium 185 1970-talet: konfrontationens decennium. Konflikterna kretsade kring två frågor: löntagarfonderna och kärnkraften.   Socialdemokraterna och ägandet 187 När frågan om socialismen aktualiserades efter allmänna rösträttens införande visade det sig att socialdemokraterna inte var beredda att driva kravet på ett avskaffande av den privata äganderätten. 188   Svenska modellen i kris Viktigt kapitel 189 Sverige genomsyrades av den socialdemokratiska synen 190 Flera orsaker till att den svenska samförståndsmodellen gick i graven. 195       Från den tredje vägen till den enda världen. 215   Mot ett paradigmskifte. I Svensk politik har målet om full syselsättning varit det övergripande målet för ekonomiska politiken. Keynes. Staten skall hantera konjunktursvängningar genom att dämpa eller stimulera efterfrågan. Innebar en seger för statens allsmäktighet.  Genom finanspolitik kunde staten påverka nivån på sysselsättningen och inflationen.   40-tidigt 70-tal. Oavbruten tillväxt.  Full sysselsättning rådde oavbrutet. Ända fram till slutet av 80-talet var bekämpningen av arbetslösheten det överordnade målet för finanspolitiken.     Höga löneavtal och fortsatt låg tillväxt ledde dock till ökad inflation. Trots att arbetslösheten i Sverige var lägre jämfört med andra länder kom fokus för den ekonomiska politiken att bestå.   Mot slutet av 80-talet kom dock inflationsmålet att överordnas sysselsättningsmålet. Varför dröjde det lång tid innan Sverige omprioriterade? ·      Den starka tilltron till staten minskade successivt under 80-talet.     Viktigt   Den ekonomiska politiken fördes efter Rehn-Meidnermodellen. Utgick från principen om solidarisk lönepolitik. 219   Det är en myt att den ekonomiska politiken i Sverige har byggt på den keynesianska modellen under efterkrigstiden. Någon aktiv finanspolitik med syfte att hålla arbetslösheten nere med hjälp av efterfrågestimulanser fördes inte förrän på 70-talet då arbetslösheten började stiga. 220   Nationalstatens kris.  221 Viktig förklaring till politikomläggning – globalisering. 221   Marknadsanpassning. Trendbrott inom svensk politik. Rosornas krig. 221   Ideologisk förändring inom socialdemokratin. 222 Efter decennium med globalisering och den nyliberala vågen blev acceptansen för en mer marknadsanpassad politik mer större inom socialdemokraterna.   Skattereformen 222   Novemberevolutionen. 225 Avregleringen av kreditmarknaden. Tjänstemannens politiska beslut. 226   Två framträdande drag i den svenska politiska kulturen. 226   ·      Samförståndsandan ·      Rationalitetsmaximen.   Bra summering av 1980-talet. 227 Ubåtsincidenten var startpunkten för en långvarig strid om utrikespolitiken i Sverige. 231 Den konfrontation som skedde kring utrikespolitiken, främst mellan socialdemokraterna och moderaterna, saknar motstycke i modern svensk politik i fråga om hätskhet. 232   Moderaterna vill omvärdera neutralitetspolitiken. 234     Svenskt medlemskap i EU Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den europeiska unionen. EFTA- frihandelsorganisation utan överstatliga inslag. Tage Erlander. Metalltalet 1961     Diskursiv förändring av demokratibegreppet. 248 Viktigt att läsa – en motsträvig europé. 254   Viktigt Om socialdemokratins högervridning under 80-talet. 263                   Strid och samförstånd under 200 år – en summering   Det parlamentariska embryot i 1809 års regeringsform. Kungen delade lagstiftningsmakten. Därför kunde han inte agera autonomt när han tillsatte statsråden. Möjligheterna att få igenom regeringsförslagen var större om statstråden var förankrade i riksdagsopinionen.  297   Statsrådens ställning gentemot kungen stärktes 1840 i och med departementalreformen. Ett avgörande ögonblick för parlamentarismens utveckling var uppgörelsen mellan Gustav V och Nils Edén 1917. 297   Den svenska staten kom att förändras. Den offentliga verksamheten växte. Radikal bostadsomflyttning.   Den socialdemokratiska hegemonin. Makt över tanken. 298, 300 Alla partier bekänner sig sedan länge till den välfärdsstatsideologi som varit grunden i det socialdemokratiska idéarvet. 300 Eller är det en borgerlig hegemoni som segrat? 300 Kontinuitet och förändringar i Socialdemokraternas politik och värderingar.   Socialdemokraternas statsvänliga hållning – en orsak till att man förordade reformism. 299     Utmärkande för svensk politisk kultur: samförståndet. Gäller både form och innehåll. ·      Bred ideologisk samsyn mellan partierna. Värdegemenskap.   ·      Särskild beslutskultur.   Institutionella mekanismer som underlättar för samförstånd. Premissen: konflikter är av ondo och bör undvikas. I Sverige finns en kompromissmodell med gamla anor.   Kompromissmodellen kännetecknas av rationalitetstänkande. Partier förenas av en gemensam norm: saklighet är det centrala värdet i politiken. Omfattandet av inslaget av expertkunskap måste förstås i detta ljus. 302. Effektivitetsvärden har spelat en central roll i den svenska författningspolitiken. 302   Sociala ingenjörskonsten betydande roll i politiken. 302   Förändring av det politiska deltagandet karaktär. 306                      

Sammanfattningar