Internationell lag i väpnade konflikter fortsättning

Nature of LOAC rightsFör att beskydda "protected persons" är deras rättigheter oåtkomliga och kan ej frånsägas, GC4. Detta för att säkerställa vissa minimum rättigheter. "Untouchable" är dock inte direkt rätt ord, rättigheterna får ändras men endast till det bättre. De får alltså utökas men aldrig förminskas. Speciella överenskommelserDe krigförande parterna kan komma överens om mer detaljerade bestämmelser gällande implementeringen av skyldigheter eller ytterligare rättigheter för personerna. Avsägande av rättigheter Avsägande av rättigheter är under alla omständigheter ogiltigt om det inte är specifikt godkänt av konventionerna. Risken för att vissa rättigheter ska bortses från är störst i ockuperade områden.

Protective emblemsPersoner eller objekt som åtnjuter speciellt skydd mot attack måste vara synligt identifierbara för att undvika att bli måltavlor. Emblemet måste vara allmänt accepterat och stort och synligt. I vissa fall kan missbruk av emblemet räknas som ett krigsbrott. Emblemet får inte efterliknas eller användas för privat eller kommersiellt bruk och staterna som är parter till Genèvekonventionerna måste lagstifta om emblemens lämpliga användande. Exempel på skyddade personer/objekt: Sjukvårdspersonal, sjukvårdsutrustning/transport, kulturegendom, civilförsvarsenheter och installationer innehållande farliga krafter. Emblem för sjukvård- Det röda korset med vit bakgrund- Den röda halvmånen med vit bakgrund - Den röda fyrkanten ståendes på en kant med vit bakgrundEmblem för personer - PW (prisoners of war) - PG (prisonniers de guerre)

Förhållandet mellan The relationship between Law Of Armed Conflict och International Human Rights LawDe två grenarna av public international law har länge varit separerade men p.g.a. ökningen av NIAC och förlängda ockupationer har de förts mer och mer samman. IHRL - fortfarande en ganska ny gren inom public international law (efter WWII) - garanterar en rad individuella eller kollektiva fundamentala rättigheter för att säkerställa en viss nivå av säkerhet till varje individ (från staten). - medborgerliga och politiska rättigheter (rätten till liv, fysisk integritet, rättvis rättegång) - ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterThe subsidiary application approach LOAC endast gällande i beväpnade konflikter men IHRL alltid gällande. Därför gäller ej IHL vid inre oroligheter (upplopp) men IHRL gör det. IHRL fungerar lite som ett skyddsnät när varken LOAC eller IHL gäller. Där IHL tar slut så tar IHRL vid. Detta betyder dock inte att de båda lagarna inte kan vara gällande samtidigt. Se även Marten's clause. The renvoi approach Används ofta som en guide för tolkning av IHRL. Om IHL garanterar rättigheten till en rättvis rättegång så kan IHRL innehålla mer preciserade definitioner av vad sådana rättigheter innehåller. Det finns vissa regler som skyddas i båda källorna, till exempel rätten till liv, förbud mot inhumant och nedbrytande behandling. The merger approach En rörelse inom FN 1968 ville utvidga IHRL till att gälla vid väpnade konflikter för att förbättra villkoren för civila och tillfångatagna soldater. Producerar regler tillämpliga i väpnade konflikter som en sorts lägsta standard.

Implementation of LOAC Det finns inget kraftfullt internationellt organ som kan se till så att staterna följer de internationella regelverken eftersom staterna är suveräna. Staters suveränitet och jämställdhet förhindrar detta. Internationell lag respekteras dock oftast. LOAC är dock mest troligt att brytas emot. Svagheter med LOACs förstärkning1. Baserad på frivillighet och goodwill. Det finns inga tvångsmedel för att säkerställa att staterna följer IHL och den beskyddning som ges under IHL. Inte heller för att tvinga fram att stater ska följa IHL. För att lösa en tvist i en internationell tribunal eller domstol måste alla parter till konflikten vara med på det. Oftast svårt då misstro är utbredd parterna emellan samt propagandaanvändandet som gör sanningen svåråtkomlig. 2. Mekanismer som diskuteras under implementation är oftast bara normativa. De inför skyldigheter för staterna och hjälper till att implementera lagen om staterna följer dessa men inga sanktioner införs om staterna väljer att inte genomföra sina LOAC-skyldigheter. Detta är svårt att ta upp inför internationella tribunaler eftersom det är konsensusbaserat (staten måste godkänna att fallet tas upp). LOACs mekanismer för verkställande av regler i IAC (institutionella och normativa) Inkorporering och spridning av LOAC i kommunala lagar. Stater som har ratificerat regler från LOAC måste implementera dessa i de kommunala lagarna, på så sätt blir de bindande för alla statliga myndigheter. Staten måste även se till att lagarna är välkända för de som t.ex. implementerar dessa lagar på en daglig basis (militärer men även civila så som journalister, politiker, diplomater, domare, studenter). Om revolution uppstår kan tidigare utbildning i LOAC vara till hjälp för att öka respekten för reglerna hos rebellerna. Granskning av en tredje neutral stat och ICRC. En så kallad "protecting power" är en neutral och oberoende tredje part som kan hjälpa parterna i en konflikt att hitta en lösning. Konsensusbaserad och accepterad av alla parter. Huvudfunktioner är att fungera som en kommunikationskanal mellan de båda parterna, representera ursprungslandet hos PoWs. Alltså att fungera som en länk emellan parterna och att utöva funktioner av skydd och kontroll. Skyldigheten att respektera och att säkerställa respekt. GC är erga omnes vilket innebär att de är rättigheter och skyldigheter som alla stater är skyldiga alla andra stater av solidaritet och intresse. Detta innebär att inte bara den stat som drabbas av en överträdelse av lagen får reagera utan även alla andra. Ibland kan de till och med vara skyldiga att agera. Stater är dock ofta ovilliga att investera tid och pengar och riskera sin relation med en krigförande stat. Common article 1 tillåter tredje parter att intervenera men det är inte tvingande. Fact-finding commission. Vid en kränkning av IHL kan det vara svårt att veta vad som fakiskt hände, många frågor behöver besvaras för en korrekt bedömning av lagen. Det är "the fact-finding commissions" jobb att ta reda på vad som faktiskt hände. Konsensusbaserat och har i skrivande stund aldrig använts. Åtal av individer som bryter mot reglerna. Kan genomföras av nationella domstolar, en tredje stats nationella domstolar (även motpartens), hybriddomstolar (Criminal tribunal of Sierra Leone) eller av internationella tribunaler (ICTY, ICTR, ICC). Krigsbrott har universell jurisdiktion och kan behandlas i alla domstolar. Implementering m.h.a. människorättsorgan. Människorättsövervakningsmekanismer och domstolar (så som European Court of Human Rights, ECHR) konfronteras löpande med fall där överträdelser av mänskliga rättigheter sägs ha inträffat, oftast under NIAC. Dessa implementerar IHL och HR direkt. Implementering m.h.a. FNs säkerhetsråd. Huvudsyfte att säkerställa och behålla freden men reagerar ofta mot motbjudande IHL-överträdelser genom att be alla parter att respektera IHL och att hota med motåtgärder om detta inte följs. Generalförsamlingen spelar också en roll genom att anta resolutioner som fördömer överträdelser av reglerna. National Red Cross eller Red Crescent Societies. Huvudsyfte att implementera IHL. Ofta ansvar för att sprida det till befolkningen till exempel genom att besöka skolor och hålla kurser. Ickestatliga organisationer. Tillhandahåller ofta humanitär hjälp och övervakar, rapporterar och mobiliserar den allmänna opinionen gällande överträdelser av IHL. (Amnesty International) LOACs mekanismer för verkställande av regler i NIAC- skyldigheten att sprida lagen så vitt som möjligt.- rätten för en opartisk humanitär organisation (ICRC) att tillhandahålla humanitär service. Det finns dock flera av mekanismerna nämnda för IAC som även kan tillämpas i NIAC.

The Tadic Case Enligt ICTY måste följande kriterier uppfyllas för att en kränkning av LOAC ska vara kriminellt straffbar: a) kränkningen måste utgöra en överträdelse av en bestämmelse i internationell humanitär rätt. b) bestämmelsen måste vara sedvanerätt eller tillhörande traktaträtten. c) Kränkningen måste vara allvarlig, alltså en regel som beskyddar något av högt värde och innebära allvarliga konsekvenser för offret. d) kränkningen måste medföra ett individuellt kriminellt ansvar (under sedvanerätt eller konventionell lag) av personen som brutit mot lagen.

Hors de combat (outside the fight) A person is 'hors de combat' if: (a) he is in the power of an adverse Party; (b) he clearly expresses an intention to surrender; or (c) he has been rendered unconscious or is otherwise incapacitated by wounds or sickness, and therefore is incapable of defending himself; provided that in any of these cases he abstains from any hostile act and does not attempt to escape.