Sveriges politiska system kap 6-10

Página 1

Regional nivå

Olika administrativa funktioner och benämningar

Län

Landstingskommuner

Landskap

Regioner

Olika modeller för central, regional och lokal makt

Den nordiska - central, regional, lokal

Den federala - central, regional, lokal

Regionsindelning beroende på olika faktorer

Etnicitet

Bosättningsmönster

Ekonomiska flödesmönster

För stark regionalisering kan underminera både den nationella och övernationella legitimiteten och kan leda till fragmentisering och politiskt sönderfall. Samtidigt innebär en stark region god tillväxt och inkomst för staten.

Polismyndigheten exempel på statlig myndighet som representeras på alla nivåer.

Sveriges kommuner och landsting möjliggör samverkan, gemensam röst gentemot staten och allmänheten.

Landsting

Kommunalt mandat

Stor organisatorisk frihet

Kommunal beskattningsrätt

Lyder juridiskt under kommunallagen

New public management

Uppgifter

Hälso- och sjukvård

Kultur, turism, planering

Länsstyrelse

Territoriet sammanfaller med landstingets.

Nationellt mandat från regering och riksdag.

Är formellt sett en statlig myndighet med landshövding och styrelse som är utsedda av regeringen.

Stor organisatorisk frihet med villkoret att länsstyrelsen har sakexperter inom obligatoriska områden.

Överklagningsinstans

Uppgifter

Företräda beslut och intressen som riksdagen fattat

Företräda medborgarna i länet (Dubbel roll)

Värna om rättssäkerheten

Vara effektiv

Tillsynsansvar: se till så att verksamhet bedrivs som det enligt lag är tänkt (lotterier, alkohol)

Viktigaste sakområden

Regionalekonomi och näringsliv

Lantbruk

Naturvård och miljöskydd

Även räddningstjänst, sociala frågor, kommunikation, fiske, jämställdhetsfrågor m.m. ingår.

Medborgarnas lokala stat

Den kommunala verksamheten regleras av regeringsformen, speciallagar och kommunallagen.

Central förutsättning för det kommunala självstyret och kompetensen är den kommunala beskattningsrätten.

Lokaliseringsprincipen: det kommunen gör bör komma till nytta eller vara av intresse för kommunens invånare.

Kommuner får driva företag men får inte gå i vinst eller sneddriva konkurrensen.

Staten får inte diskriminera eller särbehandla sina invånare.

Överklagan över ett kommunalt beslut tas upp i förvaltningsrätten

Den kommunala kompetensen

Den allmänna, den generella rätten att vårda sina gemensamma ordnings- och hushållsangelägenheter såvida hanteringen av dessa inte tillkommer annan.

Den speciallagsreglerade, kommuner och landsting måste fullgöra de uppgifter som staten ålägger dem.

Obligatoriska uppgifter

Bestämda av staten genom speciallagstiftningen.

Tar ca 80% av de sammanlagda kommunala resurserna.

Förvaltningsmyndigheter: staten bestämmer, kommunerna utför.

Socialtjänst

Vård av äldre samt funktionshindrade

Barnomsorg och skola

Stadsplanering

Miljö- och hälsoskydd

Renhållning och avfall

Räddningstjänst

Vatten och avlopp

Krisberedskap

Övriga uppgifter

Uppgifter som inte är obligatoriska men som kommuner ofta åtar sig frivilligt i form av bolag eller verksamheter.

Energiförsörjning

Kulturverksamhet

Bostäder

Näringslivsbefrämjande

Maktmedel

Med vilka styrmedel kan kommunen agera?

Kommunalskatt

Avgifter

Planmonopol (vad man ska göra med marken)

Vetorätt (vad marken inte ska användas till)

Utfärda lokala ordningsstadgor

Storlek

Små kommuner

Närhet till politiker

Lättare att veta vem som är ansvarig

Lättare att påverka

Begränsat serviceutbud

Få eller enstaka leverantörer på orten

Lättare att justera fel

Stora kommuner

Distans till politiker

Svårare att utkräva ansvar

Fullgod service till alla grupper

Variation i utförandet, konkurrerande leverantörer

Bättre mediatäckning och mobilisering vid val

Politisk verksamhet

Kommunstyrelsens uppgifter

Verka som "kommunens regering"

Verkställa fullmäktiges beslut

Leda nämnder och förvaltningar

Ansvara för den ekonomiska förvaltningen och uppföljningen

Yttra sig i alla frågor som tas upp i fullmäktige

Bevaka kommunens långsiktiga utveckling

"Ansiktet utåt" gentemot medborgare, grannkommuner och staten

Nämndernas uppgifter

Ansvara för de specialreglerade uppgifterna

Bereda frågor som ska upp till FM-beslut

Verkställa vad FM och eller nämnd har beslutat

Leda förvaltningen enligt de instruktioner FM har angett

Kommunal beslutsprocess

Initiativ väcks av FM eller nämnd

Berörd förvaltning bereder frågan inför KS (kommunstyrelsen)

KS tar ställning principiellt, rekommenderar bifall eller avslag

FM tar upp frågan och fattar beslut

Förvaltningen verkställer

Kommunala förvaltningar

Tjänstemän slits ofta mellan olika lojaliteter, till lagen, överordnad och medborgarna.

Professioner inom de kommunala verksamheterna eftersom de inte kan besluta om allt själva eller tillräckligt snabbt.

Exempel skolan

Kommunfullmäktige Politik

Skolnämnd (ordförande) Politik

Skolförvaltning (skolchef) Förvaltning

Stadsdel -> skola 1,2,3,4,5

Who guards the guardians?

Granskningsfunktionen inbyggd i staten, konstitutionellt och genom lagar och regler.

Statsråden granskas av KU, media eller domstol. Kommuner av kommunrevisionen.

Utvärderingar

Övervakning kostar och staten eller kommunen kan inte övervaka allt utan måste lita på att personalen gör sitt jobb.

Kommunala tjänstemän genomför tillsyn med mandat från staten, ett sätt att ta reda på om kommunerna gör det som är tänkt.

Hur mycket kontroll??

För mycket kan tolkas som ett tecken på misstro och tillit

Offentlighetsprincipen, yttrande- och meddelarfrihet

Offentlighetsprincipens tre skäl är effektivitet, rättssäkerhet och demokratiaspekten.

Lex Maria och Lex Sarah (kommunal motsvarighet)

Kommunrevision

Centralt kontrollinstrument för hur kommunal verksamhet bedrivs. Det kommunala ansvarssystemet vilar på att kommunfullmäktige och dess folkvalda politiker fattar prioriterade beslut av övergripande karaktär.

Internrevision: följa upp organisation och verksamhet så att den är funktionell och kostnadseffektiv.

Externrevision: den löpande uppföljningen av intäkter och utgifter.

Revisorer granskar den verksamhet som drivs inom nämndernas verksamhetsområden. Deras övergripande uppgifter är:

Årligen granska om kommunernas verksamhet är ändamålsenlig och att fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer följs

Att gå igenom kommunens räkenskaper

Civilsamhällets roller som offentlig granskare

Föreningar och intresseorganisationer

Svara på remisser (nationellt och lokalt)

Påtala missförhållanden som setts/diskuterats (tipsa media)

Deltagare i kommunala samråd och referensgrupper

Brukarråd

Länkar till internationella systerorganisationer

Förändringar

EU-nämnden 1995 - regeringen och riksdagen samråder om vilken linje Sverige vill driva inom ramarna för ministerrådet.

Förskjutning till regeringens fördel eftersom allt fler politiska områden har förflyttats till EU-nivån.

EU-kansliet samordnar och förbereder regeringskansliets möten och följer det övergripande arbetet inom Europaparlamentet och kommissionen. Tar fram riktlinjer om hur svenska myndigheter och departement bör bedriva sitt EU-samarbete.

Svenska förvaltningsmyndigheter förhåller sig olika till EU. Vissa avvaktar passivt och de som vill tillämpa EU-reglerna måste kämpa för det. Andra följer EU:s regler direkt.

Oklart om vem som fattar beslut och när de fattas i EU-ärenden vilket kan leda till ökad självständighet för förvaltningsmyndigheterna.

Landsting och kommuner

Ökad juridisk styrning på regional och kommunal nivå. Ökad lokal självständighet.

Medborgarrollens betydelse

Olika typer av roller: hel- och halvtidspolitiker, handläggare, profession, anställd, skattebetalare, väljare, kund, klient, brukare.

Politik handlar om relationen mellan folkvalda ledare och medborgare eller "fursten och undersåtarna". Fursten måste bli tolererad och inneha ett politiskt förtroende.

Vi är glokala medborgare, vi reser och handlar internationellt men har fortfarande ett intresse av att värna de lokala värdena.

Vänsterideologi - staten ska vara omfattande och omhändertagande.

Högerideologi - individernas frihet i en minimal stat.

Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet

Fundamentala hörnstenar i demokratin

Ökad laglighetsprövning (av domstolen) i en för övrigt fungerande demokrati kan leda till att medborgarnas misstro mot politikerna ökar istället för minskar om domstolen underkänner lagstiftning som strider mot medborgarnas rättigheter hela tiden.

Men rimligt att medborgarna ska kunna ställa politikerna till svars.

Flernivådemokratins implikationer

Verkar genom vertikala system.

Problem 1. Demokratin kan bli oöverskådlig och svårhanterlig och medborgarna kanske hellre ser andra samarbetsformer än inom det politiska systemet. Ökad decentralisering till regional och lokal nivå p.g.a. större politiskt område och fler frågor.

Problem 2. Sveriges invånare hatar politiken så mycket att man inte bryr sig om demokratin och intar en apatisk ställning. Kan leda till anarki där fursten lätt uppstår igen.

Länsstyrelser, landsting och regioner

Kommunerna - den lokala staten

Granskningen av den offentliga sektorn

Hur påverkas Sveriges politiska system av EU?

Sveriges politiska system - föreställning om kärlek och hat?